Debatt: Världens pengaflöden måste byta riktning

De två sektorer som orsakar mest utsläpp av växthusgaser är fossila bränsleverksamheter och industriella jordbruk. I rapporten ”How the finance flows: The banks fueling the climate crisis”, har ActionAid granskat världens bankers finansiering av dessa två sektorer i 134 låg- och medelinkomstländer. Rapporten visar att sedan Parisavtalets undertecknande 2016 har bankerna lånat ut 370 miljarder dollar till storskaliga industriella jordbruk och 3,2 biljoner dollar till fossila bränsleverksamheter – det vill säga närmare 40 000 miljarder svenska kronor. 

Detta är 20 gånger mer än vad klimatutsatta länder har erhållit i bistånd från rika utsläppsländer för att kunna hantera klimatförändringarna. 

Granskningen visar att mönstret återfinns hos svenska banker. Exempelvis har SEB och Svensk exportkredit sammantaget finansierat företag inom industriellt jordbruk i låg- och medelinkomstländer med 861 miljoner dollar sedan 2016, bland annat till det tyska multinationella bolaget Bayer (ägare till Monsanto) som är en aggressiv marknadsförare av GMO och vars verksamhet förknippas med kraftig avskogning i Amazonas. 

På listan återfinns även norska Yara, världens största producent av konstgödsel, liksom den amerikanska livsmedelsjätten Cargill, som för närvarande står inför ett rättsfall rörande avskogning i Amazonas. 

På motsvarande sätt har SEB och Carnegie Holding lånat ut 284 miljoner dollar till fossila bränsleindustrier. 

Trots att svenska banker utger sig för att ha höga klimatambitioner och arbeta i enlighet med Parisavtalet och FN:s globala utvecklingsmål är det tydligt att de är villiga att se mellan fingrarna för att behålla sina kunder – oavsett hur klimatskadlig deras verksamhet är.

Industriella jordbruk, vars odlingar dopas med GMO, konstgödsel och kemikalier, orsakar omfattande skada på ekosystemen och förvärrar klimatförändringarna genom stora utsläpp av växthusgaser. 

Ett annat problem är det monokulturella odlingssättet som tillämpas, det vill säga storskalig odling av en gröda i taget. Det utarmar jorden och ökar risken för sjukdomar på grödorna, vilket i sin tur göder behovet av pesticider som utsätter jordbrukare för allvarliga hälsorisker. 

Ytterligare konsekvenser är att det industriella jordbruket driver på ökenbildning och accelererar skövlingen av regnskog - vårt viktigaste botemedel mot klimatförändringarna.

Ökat statligt stöd behövs till agroekologiska jordbruk
Agroekologiska jordbruk anpassar sig till naturens egna förutsättningar och tillämpas redan idag av många jordbrukare och urfolk. Den här typen av odlingar har visat sig ha en mer positiv inverkan på naturen eftersom de leder till betydligt lägre utsläpp av växthusgaser och dessutom främjar ekosystemens mångfald, vilket skapar större motståndskraft mot klimatförändringar. 

För att det agroekologiska jordbruket ska kunna utvecklas behöver rika utsläppsländer, däribland Sverige, prioritera ökad finansiering till den här typen av livsmedelsproduktion. Här kommer också en viktig jämställdhetsaspekt in i bilden. 

Kvinnor utgör mer än hälften av arbetskraften inom jordbruket i Sydostasien och i Afrika söder om Sahara. Ofta lever dessa kvinnor i ekonomisk utsatthet vilket gör att ett förändrat klimat får särskilt allvarliga konsekvenser för dem, eftersom deras enda inkomst riskerar att gå förlorad i en utebliven skörd. Samtidigt orsakar dessa kvinnor själva minimala klimatavtryck och besitter kunskap om naturen som är vital för en hållbar omställning som gynnar framtida generationer. Om inte dessa kvinnor och deras verksamheter får tillräckligt med resurser från länder som Sverige, finns en stor risk att den här typen av hållbara lösningar inte kan skalas upp i den utsträckning som krävs.  

Rika länder bär det tyngsta ansvaret för klimatkrisens förödande effekter. Ändå är det människor som lever i ekonomisk och social fattigdom som drabbas värst. 2023 är på väg att bli det varmaste året i historien och FN varnar för att med nuvarande utsläppstrender kommer detta bara att bli värre. 

Vi behöver agera nu. De banker som finansierar expansionen av klimatskadliga industrier är mer skyldiga och mer kraftfulla än de flesta av oss inser. De har makten att stoppa de skadliga finansflödena men väljer att fortsätta. Som ett rikt land med höga utsläpp per capita har Sverige en viktig roll att spela. Det är dags att: 

• Den svenska regeringen omgående utreder möjligheten att begränsa bankernas befogenhet att låna ut pengar till klimatskadlig verksamhet och dess expansion i låg- och medelinkomstländer. 


• Svenska banker lever upp till de klimatåtaganden som de definierat i sina egna strategier, lägger fram robusta omställningsplaner och upphör med finansieringen till industriella jordbruksföretag och fossila bränsleindustrier och expansionen av dessa.


• Mer statliga medel kanaliseras till hållbar livsmedelsproduktion i låg- och medelinkomstländer, såsom agroekologi.