Debatt: Vad tycker du om mänskliga rättigheter, Payam Moula?

I en aktuell diskussion på sociala medier kopplade Moula nazismens utveckling till grundläggande rättsprinciper och framställde dessa som hinder för samhällsförändring. Han exemplifierade vidare med de begränsningar Europakonventionen medför i fråga om anonyma vittnen för att säkra rätten till en rättvis prövning.

Det är en historielös argumentation. Europakonventionen undertecknades strax efter andra världskrigets slut just för att motverka totalitära tendenser och skydda individen från statliga övergrepp. Den ratificerades av Sverige strax därefter och blev svensk lag 1994 tack vare Ingvar Carlssons socialdemokratiska regering. 

Den socialdemokratiska traditionen i Sverige har i stor utsträckning varit en garant för mänskliga rättigheter och rättssäkerhet. Att en tongivande socialdemokrat vill omförhandla grundläggande rättigheter som följd av den auktoritära utvecklingen i världen är djupt oroväckande. 

Moula vägrar tydligt precisera vilka rättigheter han anser bör begränsas och vilka konventioner han vill omförhandla. Istället framförs vaga argument om att rättigheter inte får hindra samhällsförändring. Men de rättigheter som skyddas av Europakonventionen – såsom yttrandefrihet, religionsfrihet, rätten till en rättvis rättegång och skydd mot tortyr – är inte hinder för utveckling. De är tvärtom grunden för en rättvis och demokratisk stat.

När en tung socialdemokrat föreslår inskränkningar i grundläggande fri- och rättigheter riskerar det att bana väg för auktoritära krafter i Sverige.

Moulas kritik av konventionen tycks även bottna i en okunskap om dess tillämpning. Europadomstolen ger medlemsländerna stor handlingsfrihet genom principen om "margin of appreciation", vilket innebär att inskränkningar i vissa rättigheter kan göras om de är proportionerliga och tjänar ett legitimt syfte. Att påstå att Europakonventionen står i vägen för förändring är alltså gravt missvisande. Förväntningarna på att en så tung och profilerad debattör grundar sitt resonemang på kunskap bör vara högre ställda. 

Europakonventionen har varit en stark försvarare av demokratiska principer i Europa och har spelat en avgörande roll i att bekämpa övergrepp från auktoritära regimer. I länder som Ryssland och Turkiet har Europadomstolens domar fört systematiska övergrepp mot medborgarna i ljuset. 

Särskilt oroande är Moulas förslag om statliga begränsningar av sociala medier. 
I de flesta europeiska demokratier skulle sådana förslag betraktas som censur. När en tung socialdemokrat föreslår inskränkningar i grundläggande fri- och rättigheter riskerar det att bana väg för auktoritära krafter i Sverige.

Att öppna för begränsningar av medborgarnas tillgång till sociala medier är en farlig väg att gå. Historiskt sett har liknande inskränkningar använts av totalitära regimer för att kväsa opposition och förhindra granskning av makten. För den som respekterar Sveriges yttrandefrihetstradition bör det i stället ligga närmare tillhands att på EU-nivå reglera techjättarnas dominans genom lagstiftning snarare än genom att styra hur vi som individer får nyttja sociala medier. 

Payam Moulas resonemang utgår från en naiv föreställning om att staten alltid är god, men vår historia och utvecklingen i Donald Trumps USA bevisar motsatsen. 
Därför är det nu dags att kräva svar på vad han egentligen tycker om grundläggande fri- och rättigheter.