Debatt: Vad har vi egentligen att fira på Skolans dag?

Av anställda lärare i Göteborg saknar idag 215 lärare i fritidshem, 90 stycken lärare i 1-3, 170 lärare i 4-6, 145 lärare i 7-9 och 100 praktiskt estetiska lärare lärarlegitimation och är per definition obehöriga, enligt Grundskoleförvaltningen. Lägger man därtill tidsbegränsat anställda eller vikarier blir de ännu fler.

Samhället tycks få en allt större acceptens för detta samtidigt som samhället förfasas över kunskapsresultaten eller ökat stök och oro i skolan. Det är dock inte alltid så att det inte finns behöriga och legitimerade som söker – de finns. Problemet är att rektor inte av budgetmässigt skäl kan tillsätta tjänster med behöriga då läraren begär lön för sitt arbete. Incitament som budget spär på obehörigheten på skolorna då de budgetmässigt mår bra av detta.

Stora pensionsavgångar och den alltmer ökande arbetsbelastningen, med ökad undervisningstid och stora barngrupper, kommer att spä på dessa siffror, samtidigt som vi framgent behöver allt fler lärare.

I rapporten ”Lärarna som lämnat yrket” konstateras att ungefär 35 000 lärare lämnat sitt yrke och idag gör annat än arbetar som lärare i Sverige. Visst är det naturligt att vissa gör det, men samtidigt utgör dessa personer en potential för att snabbt öka antalet lärare i skolorna i lärar­bristens Sverige.

En väg att behålla lärare är att tillse att de statliga bidragen för Förstelärare och Lärarlönelyft används. Trots det är Göteborg näst sämst i klassen i Västsverige avseende att tillse att pengarna kvitteras ut och används. Det finns möjlighet att ansöka och begära ut pengar till ytterligare 223 förstelärare i Göteborg och det finns 655 Lärarlönelyft kvar att kvittera ut från staten. Detta gör man inte, varför? Åtgärder för att locka fler är istället nya yrkesroller ”istället för lärare” typ skolstödspedagog – med undervisningsmoment. En farlig men lätt stig att ta för att värna budget. En annan åtgärd är ”stärk rektors ledarskap” – men vad ska ledarskapet leda?

Det huvudsakliga skälet till att lärare lämnar är dålig arbetsmiljö med mycket stress och hög arbetsbelastning. Varje lärare som lämnar yrket på grund av olika missförhållanden är ett miss­lyckande för skolsystemet.

Skolan behöver mer resurser, och det snarast. Annars riskerar lärarbristen att öka än mer och elevernas möjligheter att gå igenom skolsystemet med kunskaper – för egen del men även för samhällets väl. Budget är inte fattad för 2024, men enligt scenarier kommer det att saknas upp till en miljard i grundskolan 2024.

Under några år förde vi en god dialog kring hur vi skulle komma tillrätta med arbets­belastningen och gjorde planeringar och skrivningar, men vi dansar en ryckig dans likt hur man lärde ut tango i ”Fem myror är fler än fyra elefanter” Först så går det framåt, en, två, tre, fyr. Sedan går det bakåt fem, sex, sju, åtta. Sedan går det runt en liten stund – sedan går det neråt och sedan är det stopp! Vi närmar oss med stor hastighet slutet av dansen. När stoppet är väl nått kommer det krävas enligt fysikaliska regler än större kraft att få fart på dansen.

Dessa åtgärder krävs:

• Attrahera lärare med god arbetsmiljö och reglerande avtal. Reglerande avtal gör det möjligt för lärare att sätta stopp för skenande arbetsbelastning. Endast avtal med kollektivavtalsstatus kan garantera hur mycket en lärare kan och ska arbeta.

• Lärarlönerna måste vara konkurrenskraftiga. Om lärarlönerna är för låga jämfört med alternativa yrken kommer lärare att välja bort läraryrkena. Används de resurser och möjligheter som finns i statsbidragen för Förstelärare och Lärarlönelyft.

• Häv besparingarna och satsa på skolan. Nedskärningsvågen förstärker både det som gör att lärare väljer bort skolan och det som gör att de lärare som gör annat inte vill gå tillbaka.

Ansvariga politiker, på både nationell och lokal nivå, måste tänka om. Visa lärare tillit och ­satsa på skolan istället för att ­skära ned. För vi hoppas att arbetsgivare och skolhuvudmän förstår sin utmaning på rätt sätt. De har Sveriges framtid i sina händer.