Det är lätt att utgå ifrån att vin och öl framställs med naturliga ingredienser och jäser på ett naturligt sätt. Därför kan det tyckas att det inte behövs en innehållsdeklaration. Men faktum är att det inte är så enkelt eller naturligt.

Det finns mängder av lagstiftning och regler som bestämmer hur det geografiska ursprunget och tillverkningsmetoden ska märkas och presenteras. Men som konsument måste du i princip vara vinexpert för att kunna förstå vad som står på flaskan eller bag-in-boxen.

Problemet är också att varken ursprung eller produktionsmetod är en garanti som utesluter tillsatser. Även lagligt gjorda kvalitetsviner innehåller tillsatser och särskilt gäller detta för bag-in-box viner.

Idag medger EU:s lagstiftning undantag för 63 olika tillsatser och processhjälpmedel som inte behöver deklareras vid vintillverkning. För produktion av ekoviner motsvarar siffran 45. Vi vet att vinindustrin laborerar och blandar friskt med olika former av tillsatser och produktionsprocesser.

Det enda som måste redovisas på flaskan eller boxen, i form av en allergivarning, är om vin innehåller sulfiter eller om det behandlats med ägg eller mjölk.

Utan en innehållsförteckning är det omöjligt för vanliga konsumenter att veta om vinet producerats på traditionellt sätt, där druvorna pressats till must och sedan jäst av egen kraft. Eller om vinet blandats ihop med hjälp av tillsatt jäst, socker, druvsaft och process-kemikalier.

En annan viktig hälsoaspekt är också att energi- och näringsinnehållet inte heller redovisas. Studier har visat att det finns ett samband mellan information om energiinnehåll i alkohol och minskad alkoholkonsumtion.

Alkoholbranschen i Europa har länge motsatt sig en obligatorisk märkning. Man har ansett att det är onödigt, det är dyrt och det är alkoholen som skadar mer än tillsatserna.

Och ja, det är viktigt att påpeka att det är alkoholen som är mest skadligt för kroppen och sannolikt inte tillsatser eller rester av bekämpningsmedel. Men det utesluter inte det faktum att andra faktorer kan påverka hälsan negativt som exempelvis energiinnehållet.

Enligt Världshälsoorganisationens (WHO) europeiska handlingsplan för att minska det skadliga bruket av alkohol 2012–2020 bör ingredienser som är relevanta för hälsan inklusive kaloriinnehåll anges på etiketten.

WHO menar att märkningen bör vara densamma som för övriga livsmedel och konsumenter ska ha tillgång till fullständig information om produkterna för att skydda såväl sin hälsa som andra intressen.

För ett år sedan slog EU-kommissionen fast i en rapport att konsumenter förväntar sig och har rätt att veta vad alkoholhaltiga drycker innehåller. Men istället för att lagstifta valde kommissionen att ge industrin ett år för att ta fram ett eget förslag på hur innehållet ska deklareras. Denna deadline löper i dag.

Ett antal frivilliga initiativ har vuxit fram för att ge konsumenterna information om ingredienser, energivärde och näringsinformation. Men branschen är inte enig och förslagen spretar åt olika håll. Kommissionen ska nu bedöma förslagen för att sedan eventuellt vidta åtgärder.

Vi gröna har länge drivit denna fråga i EU-parlamentet. Vi vill ha enhetliga och tydliga regler för innehållsdeklarationer av alkoholhaltiga drycker. Alkoholbranschen har länge haft allt för lösa tyglar.

Det är dags att säkra konsumenters rätt till information och lagstifta på EU nivå. Det är oacceptabelt att konsumenter vet vad juice innehåller men inte har information - sanningen - om de tillsatser som finns i vin.