Sjukvård
Debatt: Vården av fattiga blir en stympad historia
Dagens ETC
Från och med nästa år behöver sjuka svenskar betala mer av sina mediciner själva. Vem kommer att drabbas av detta? De som är sjukast och fattigast.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.
Högkostnadsskyddet är till för att den som är sjuk inte ska straffas ekonomiskt. Om du betalar 1 425 kronor för receptbelagda läkemedel har du idag rätt till billigare läkemedel därefter. Från och med 1 juli 2025 ska den gränsen höjas till 2000 kronor. Det har sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) meddelat i Ekots lördagsintervju.
Redan idag är sambandet mellan hälsa och privatekonomi tydligt. Enligt en uppmärksammad studie publicerad i The Lancet 2017 är fattigdom en lika stor riskfaktor för hälsan som fysisk inaktivitet. En studie som genomfördes vid Karolinska institutet visade att medellivslängden för fattiga svenskar förkortas med flera år. Den fattigaste fjärdedelen av männen levde 4,5 år kortare än den rikaste fjärdedelen. För kvinnor var skillnaden 3,4 år. Skrämmande nog hade klyftan ökat med mer än ett år mellan 2006 och 2015, för både män och kvinnor.
Man blir sjuk av fattigdom. Också det omvända gäller: Man blir fattig av sjukdom. Även denna utveckling skenar. Sverige lägger allt mindre pengar på de som inte är friska nog för att arbeta. År 1989 lades ungefär 6,7 procent av BNP på ersättningar till sjuka och funktionshindrade. Motsvarande siffra 2022 var 2,3 procent – den lägsta på 40 år.
Ankarberg motiverar höjningen av gränsen med ökade statliga kostnader för läkemedel. Att försvara sjukdom hos fattiga grupper med ekonomi är ociviliserat och inhumant. I detta fall är även sanningshalten i det ekonomiska argumentet tvivelaktig. År 2023 förlorade Sverige över 75 miljarder kronor på längre sjukskrivningar, enligt en rapport från Skandia. Satsningar på förebyggande hälsoinsatser minskar även behovet av dyrare sjukvård senare i förloppet. Ett blodtryckssänkande läkemedel är billigare än en stroke. Men redan idag tar ungefär hälften av patienterna inte läkemedel som ordinerat. Följsamheten till läkemedelsbehandling lär inte öka när medicinerna blir dyrare.
När de sjukaste ska betala för att vara sjuka är behovsprincipen en lögn.
En höjning av högkostnadsskyddets nedre gräns innebär att de fattigaste kan få svårt att bekosta mediciner. Detta går stick i stäv mot grundläggande principer för svensk sjukvård. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen bör svensk sjukvård följa behovsprincipen. I lagen står ordagrant: ”Den som har störst behov ska ges företräde till hälso- och sjukvården.” Som läkare är det svårt att förstå hur detta är möjligt om de sjukaste patienterna inte får tillgång till läkemedel.
Om läkemedel ska bli otillgängligt för ekonomiskt utsatta grupper kan läkare inte längre arbeta efter den behovsprincip som är inskriven i den svenska Hälso- och sjukvårdslagen. När de sjukaste ska betala för att vara sjuka är behovsprincipen en lögn. Den nya fördelningsprincipen, olaglig men oundviklig om Ankarbergs linje följs, är en alltmer utpräglad darwinistisk lag.
De ekonomiskt högpresterande ska leva allt längre och allt bättre. Vården av fattiga blir en stympad historia. Vid utskrivning från sjukhus kan ingen läkemedelslista eller uppföljning erbjudas till den som ändå inte kommer att kunna välja behandling.
Sjukvård ska inte vara en lyxvara. Rätten till hälsa och liv ska vara oberoende av ekonomiska förutsättningar. Allt annat är oacceptabelt.
Ämnen i artikeln
Kommentarer
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler. Läs reglerna innan du deltar i diskussionen. Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.
