Debatt: Våra kläder lever för korta liv

Modeindustrin beräknas stå för ungefär tio procent av de globala koldioxidutsläppen. De mesta av utsläppen sker i produktionen, som även innebär betydande utsläpp av kemikalier och en enorm förbrukning av färskvatten. 

Den globala produktionen av textil har mer än fördubblats sen millennieskiftet. I fjol landade den på rekordsiffran 124 miljoner ton och produktionen förväntas öka ytterligare till hela 160 miljoner ton år 2030. En stor del av tillväxten drivs av så kallad fast och ultra fast fashion där företag driver på konsumtionen genom att snabbt producera billiga kläder av låg kvalitet som ska möta ständigt nya trender.

Att det är så billigt att uppdatera garderoben gör också att de kläder vi köper används alldeles för lite. Enligt en rapport från Europeiska miljöbyrån används varje plagg vi köper i genomsnitt bara sju gånger. Det kan sättas i paritet med att produktionen av ett par jeans kan ge upphov till ett koldioxidavtryck på nio kilo och kräver 5 000 liter vatten. 

Allt för många kläder slutar också sitt liv i soppåsen.

Allt för många kläder slutar också sitt liv i soppåsen. I genomsnitt slänger varje svensk 7,5 kilo textil i soporna varje år. Över hälften av de kläder och textilier som hamnar i soppåsen är dessutom i så bra skick att de skulle kunna användas igen och det som inte håller för återbruk kan oftast materialåtervinnas. I stället bränns de upp.  

För att få till en hållbar textilanvändning måste vi både ställa om produktionen och ge textilierna ett längre liv. Genom att oftare välja second hand, i stället för att köpa nytt, och lämna vidare kläder till återbruk, i stället för att slänga dem i soporna kan vi alla minska klimatpåverkan från vår garderob. 

Därför är det glädjande att intresset för second hand ökar. Enligt färsk statistik från Svensk handel växer second hand-marknaden just nu snabbare än traditionell handel och mer än var fjärde svensk handlar begagnat varje månad. 

Vi på Lindra second hand märker också av det ökade intresset för att förnya garderoben och hemmet på ett mer hållbart sätt, både genom en stigande försäljning och genom att allt fler lämnar in kläder, textilier och prylar till oss. Intäkterna från butikerna går till att finansiera Humans bridges sjukvårdsbistånd i länder som har mindre resurser än Sverige, främst till Ukraina och länder i Afrika.

Det tilltagande suget efter second hand sänder en tydlig signal om att människor vill handla mer hållbart. Men ansvaret för att ställa om till en mer hållbar textilanvändning kan inte enbart läggas på konsumenterna. 

Parallellt med intresset för second hand växer också trenden med ultra fast fashion, vars affärsidé går stick i stäv med politiska ambitioner om minskad klimatpåverkan från textilkonsumtionen. Lågpriskläderna är dessutom ofta av så dålig kvalitet att de inte håller för återbruk.

Politiker både i Sverige och EU behöver därför se till att lagar och skatter verkligen styr mot minskad nyproduktion och i stället främjar cirkulära lösningar. Dessutom behöver vi ställa tydliga krav på design och kvalitet så att plaggen håller för att användas igen och igen. 

Circular monday, som är 25 november och inleder den så kallade Black week, är ett utmärkt tillfälle för både konsumenter och politiker att reflektera över konsekvenserna av klädkonsumtionen. Om vi kan stå emot de röda lapparna i butikerna och istället köpa den där nya vinterjackan second hand kan vi alla vara med och minska klimatpåverkan från vår garderob.