Nyheter: Våra bostäder slukar energi helt i onödan

Statsmakterna har missat att ta ett samlat grepp. Vi har solcellsbidrag och energirådgivning men endast en procent av bostäderna har minskat energiförbrukningen med hälften det senaste decenniet. Nästan inga fastighetsägare utnyttjade det statliga stödet för energieffektivisering av miljon­programsområden.

Den klimatpolitiska handlingsplanen 2019 sade väldigt lite om ­energieffektivisering. ­Satsningar i regeringens budgetförslag i ­oktober 2021 ströks när den ­borgerliga budgeten röstades fram strax därpå. Våren 2022 tillförde regeringen medel för kunskaps­höjande åtgärder riktade mot småhus. Det är hittills allt.

Det räcker inte med ­”morötter”. Hyresvärdar får in sina hyror oavsett fastigheternas skick, risk­kapitalbolagen bryr sig inte om klimat och energi, och de kommunala bostadsbolagens överskott går in i övrig kommunal verksamhet.

Kunskaperna om energi­effektisering finns i branschen. Nedan ger vi ett exempel på vad energieffektivisering kan ge.

I ett flerbostadshus från 1940-talet byttes fjärrvärmen mot berg­värme. Fönstren tätades och gjordes till treglas. En skorsten sattes igen. Elementen fick digitala internetanslutna termostater. Rumstemperaturen kunde sänkas nattetid och i övrigt väljas individuellt. Elementfläktar bidrog till snabbare värmespridning och lägre temperatur på elementvattnet. Hushållen anslöts till föreningens elavtal för optimalt nyttjande av de solceller som lades på taket.

Åtgärderna sänkte energi­förbrukningen med två tredjedelar och gav två grader varmare inomhustemperatur. Avgifterna behövde inte höjas trots inkluderad hushållsel och internet. Liknande åtgärd­er går troligen att göra på många flerbostadshus i landet.

Systemet för energideklaration för fastigheter innebär att mängd­en köpt energi får viktningstalet 0,7 om uppvärmningen sker med fjärrvärme och 1,8 när den sker på annat sätt. Viktningstalen sägs avspegla ett energislags samlade miljöpåverkan, men effekten blir falsk information om byggnaders behov av tillförd energi.

Vid samma mängd köpt energi hamnar en byggnad med fjärrvärme i klass B, medan hus med ­värmepump hamnar i E eller F i samma geografiska zon. Därmed kan fjärrvärmens klimatpåverkan från sopor, plast och bioenergi ogenerat ingå.

Fastighetsägares primära uppgift bör istället vara att minska behoven av tillförd energi genom att täta sina hus och tillvarata solenergi.

Till dess vi får ett system som rättvist anger fastigheters klimatpåverkan bör regering och riksdag omgående anta mål och åtgärder för att bostäders och lokalers energiförbrukning ska minska med minst två energiklasser alternativt till klass C till 2030.

• Det behövs tydliga krav som driver på energieffektiviseringen. Nya bostäder ska uppfylla kraven i energiklass A eller B. Det bör införas krav på solceller på alla lämpliga tak. Alla energideklarationer ska förses med en åtgärdsplan. Det behövs ett certifikatsystem för energi­besparing och effektutjämning av el­användningen. Viten ska kunna utdöm­as för fastighetsägare som inte uppfyller kraven. Kommunerna bör aktivt bistå med rådgivning.

• Ekonomiska styrmedel bör vara inriktade på klimatåtgärder och ­energieffektivisering. Det behövs subventionerade lån till ­förstärkning av befintliga byggnaders klimatskärm. Rot-avdraget bör endast ges till energieffektiviseringsåtgärder. Samhället ska kunna förhindra oskäliga hyreshöjningar i samband med energieffektivisering.

Ingen kan längre tveka om brådskan i att hejda klimatkrisen. Bostadssektorn kan betydligt bättre än nu bidra till en hållbar energi­användning i samhället.