Utvisningen av Davita Nassuna måste stoppas

”Migrationsverket noterar att du har flickvän i Sverige, men det föranleder ingen annan bedömning.”

”Du har inte gjort det troligt att du tillhör gruppen HBTQ-personer.”

Detta är två citat från utvisningsdomen för Davita Nassuna. Det är omöjligt att få de meningarna att gå ihop, om man inte tillhör Migrationsverket.

Efter hennes första intervju hos Migrationsverket kom Davita tillbaka och var extremt upprörd. Hon berättade att det kändes precis som när hon var på förhör hos polisen i hemlandet Uganda.

Davita är i dagsläget gift med sin flickvän, hon är medlem och aktiv i två olika HBTQI-organisationer i Sverige. Under Västerås Pride stod hon på scen, höll upp en flagga och sa ”detta kan jag blir hängd för”. Hon driver konststudiecirklar för HBTQI-personer och sitter i styrelsen för RFSL Västmanland.

Davita har suttit i fängelse och blivit misshandlad i Uganda efter att ha blivit påkommen i sängen med sin dåvarande flickvän Christin. Trots det blir hon nu utvisad från Sverige för att hon ” haft svårt att utveckla sina tankar och känslor rörande sin sexuella läggning på ett tillförlitligt sätt”.

I hennes utvisningsärende går det också att läsa:

”Du uppger att din familj vet om att du är lesbisk eftersom du och Christin blev påkomna hemma hos henne och därefter förda till polisstationen där du senare misshandlades i cellen. Polisen har sedan besökt din familj.”

Men utredaren slår till slut fast:

”Mot bakgrund av att dina uppgifter om din relation med Christin inte är tillförlitliga, bedömer Migrationsverket att du inte lämnat tillförlitliga uppgifter kring att du och Christin upptäcktes och fördes till polisstationen. Du har därmed inte heller lämnat tillförlitliga uppgifter om att din familj fått kännedom om att du är lesbisk.”

Oavsett vad Davita framför så är hon alltså inte tillförlitlig.

Förut trodde vi att Sverige var en rättsstat där alla behandlades med respekt och man ställde rimliga krav på bevisbördan

Kulturen kring hur man pratar om känslor och sexualitet i Davitas tidigare hemland Uganda skiljer sig markant från sättet som plötsligt krävs av henne här i Sverige. Inför främmande myndighetspersoner ska hon inte bara beskriva sin inre process kring hur hon blev varse om sin sexuella läggning och identitet, men även detaljerat och inlevelsefullt återberätta en rad traumatiska händelser som lett till psykisk ohälsa.

Förut trodde vi att Sverige var en rättsstat där alla behandlades med respekt och man ställde rimliga krav på bevisbördan och tog hänsyn till kulturer och omständigheter, men det var innan vi började arbeta med asylsökande HBTQI-personer.

I direkt strid med sin hela kultur och uppfostran förväntas dessa personer vända ut och in på sina känslor och göra en psykologisk analys av sitt känsloliv som majoriteten av svenska folket inte heller skulle klara.

Vem av oss kan 20 år senare redogöra i detalj, utan avvikelser, om varför du kände dig förvirrad kring din sexualitet som 15-åring?

RFSL har gjort flera undersökningar som pekar på det olagliga i dessa förhörsmetoder; metoder som också påvisar en strukturell rasism. Risken är till exempel större att Migrationsverket misstror någons HBTQI-identitet om den personen kommer från ett land i Afrika jämfört med om den kommer från exempelvis Ryssland, där det dock anses ”säkert” att återvända.

Nu måste det vara slut med detta godtycke!

Migrationsverket måste följa svensk och internationell rätt!

RFSL Västmanland kräver att den olagliga utvisningen av Davita stoppas!

Fotnot: Christin heter egentligen något annat.