Debatt: Utrikesfödda kvinnors arbete en nyckel till att minska gängvåldet

En pågående utredning presenterar viktiga förslag för att fler kvinnor ska komma i arbete – det är dags för arbetsmarknadsministern att ta sitt ansvar för kvinnors ekonomiska självständighet och motverka de gängkriminella gängens grogrund. 

19 personer har hittills i år mördats i gängvåldet. I Farsta mördades en 15-årig pojke och en 45-årig man mitt på ljusa dagen. Regeringen riktar in sig på straffskärpning och fler poliser medan flera riksdagspartier efterfrågar mer preventivt arbete. Men de konkreta förslagen och de stora satsningarna på den typen av åtgärder saknas. För att långsiktigt förebygga segregation och gängvåld måste fler människor komma i arbete. En studie från SCB visar att ungdomar med arbetslösa föräldrar löper nästan 70 procent högre risk än andra att hamna utanför både arbetsmarknad och studier. Särskilt viktigt är det att mamman går till jobbet. 

Samtidigt står nästan var tredje kvinna född utanför Europa utanför arbetskraften – och sysselsättningsgapet mellan utrikesfödda kvinnor och män har ökat. Nu bidrar även inflationen till att öka den ekonomiska utsattheten bland utrikesfödda kvinnor och deras familjer. Då framstår en kriminell karriär med löften om snabba pengar som lockande för allt fler. 

Om regeringen på allvar vill förhindra nyrekryteringen borde de ta fasta på den nya utredningens förslag och satsa på kvinnors arbetsmarknadsdeltagande.

Den 31 maj presenterades delbetänkandet "Etablering för fler – jämställda möjligheter till integration" som innehåller flera väldigt viktiga förslag för utrikesfödda kvinnors arbetsmarknadsetablering.

Några av de viktigaste förslagen i betänkandet är: 

• Att utvidga målgruppen som ska har rätt till etableringsprogrammet till att även omfatta anhöriga till bland annat arbetskraftsinvandrare, som ofta är kvinnor. 

• Att etableringstiden pausas under föräldraledighet och vab, vilket gör att många kvinnor faktiskt kan få ta del av hela etableringsprogrammet så småningom.

• Att etableringsprogrammet kan förlängas med ytterligare ett år, vilket kommer att vara viktigt för lågutbildade kvinnor som har svårare hinna gå igenom etableringsprogrammet under de två år som gäller nu.

Utöver det föreslås att kommuner ska ta ett större ansvar för informationsspridning, samhällsorientering och SFI. Arbetsförmedlingen föreslås få en tydligare styrning med en mer individuellt anpassad etableringsinsats. Utredningen föreslår även att särskilda statsbidrag ska utlysas för språkträning på öppna förskolor.

Delbetänkandets förslag kommer få en avgörande roll för fler kvinnor ska få ta del av alla eller åtminstone fler av etableringssatsningarna. Det är ett viktigt första steg i en rad åtgärder som behöver komma på plats för nyanlända kvinnors lika möjligheter och förutsättningar för att komma i arbete, försörja sig själva och bli ekonomiskt självständiga. 

Johan Pehrson, du har en reell och viktig möjlighet nu – ta den! Om sittande regering inte tar den här chansen är det ett bevis på att de inte tar gängkriminaliteten på allvar.