Debatt: Utan schysta villkor kan turistnäringen inte växa

Turistnäringen kommer att kunna rekrytera mellan 40 000 och 50 000 personer årligen det närmsta decenniet. Men på grund av dåliga arbetsvillkor och stor utbildningsbrist går branschen miste om mängder av kompetent personal. Om turismen ska bli Sveriges nya basnäring krävs att de anställda får schysta villkor, skriver Hotell- och restaurangfackets förbundsordförande Ella Niia.

Svensk besöksnäring har en ljus framtid och stora möjligheter att växa ytterligare. Vår bransch skyms inte av några mörka moln. De som jobbar i branschen står inte inför något akut hot att bli av med jobbet. Besöksnäringen har skapat jobb och tillväxt långt före införandet av sänkta arbetsavgivaravgifter för unga och sänkningen av restaurangmomsen.

Förra helgen presenterade FN:s turismorganisation, UNWTO, statistik över turismens globala utveckling under första halvan av 2014. UNWTO:s siffor pekar på att den svenska turismen ökat med hela tio procent under det första halvåret i år, vilket ska jämföras med den internationella ökningen som i snitt ligger på 4,6 procent. Svenska Tillväxtverket pekar på att antalet anställda i turismsektorn har ökat med 28 procent sedan år 2000 och flest nya arbetstillfällen, 23 000, har tillkommit inom hotell och restaurang. 

Vi inom Hotell- och restaurangfacket är mycket irriterande över pratet om skattechocker och jobbhot. Vi menar att besöksnäringen har helt andra utmaningar om inte tillväxten i branschen ska försvagas.

För det första så måste de nya jobb som växer fram bli trygga och ha schysta arbetsvillkor. I vår tjänstebransch utgör de anställda resurserna. Utan serviceproffs finns ingen bransch. I dag har 43 procent av de anställda i hotell- och restaurangbranschen en tidsbegränsad anställning och mindre än hälften arbetar heltid. Det innebär att många i besöksnäringen inte har en lön att leva på. De dåliga villkoren bidrar till att branschen har en hög personalomsättning. Varje år tappar besöksnäringen omkring en fjärdedel av de anställda. Det är ett gigantiskt resursslöseri. 

För det andra så måste yrkesutbildningarna förbättras och göras mer attraktiva.  Med en kraftigt växande bransch följer också en ökning av kompetensbehovet i framtiden. Gymnasieprogrammen för hotell- och restaurang är inte i närheten av att utbilda tillräckligt många för behovet i branschen. Det hör ihop med att intresset för att söka sig till yrkesprogrammen har sjunkit i nästan tjugo år. Idag råder det bland annat brist på utbildade kockar och bagare, samtidigt som omkring 25 procent av restaurangskolorna tvingats lägga ner. Siffror som vi har tagit fram tillsammans med Visita pekar på att branschen kommer att behöva rekrytera mellan 40 000 och 50 000 personer årligen mellan 2013 och 2023. Vi är bekymrade över var branschen ska hitta alla dem för att tillsätta jobben som växer fram.

För det tredje så måste vi möta den hårda globala konkurrensen genom en långsiktig och genomtänkt politik för besöksnäringen. Den viktigaste förutsättningen för ökad tillväxt i besöksnäringen är ju att locka fler turister och gäster genom att erbjuda attraktiva besöksmål och matupplevelser. Det måste gå lätt att ta sig till Sverige och det måste bli enklare att ta sig mellan olika svenska destinationer. Vi måste förbättra den internationella marknadsföringen av Sverige, bland annat genom Visit Sweden. De turister som hittar till Sverige är beredda att spendera mycket pengar här på gourmetmat och unika upplevelser i världsklass. Turister väljer inte i första hand att komma till Sverige för att restaurangmomsen ligger på tolv procent.

Turismsektorn har under många år utvecklats starkt, oavsett konjunkturer. Om vår växande bransch ska bli Sveriges nya basnäring krävs att de anställda får schysta villkor. Då måste företagen ha rimliga förutsättningar för att möta en hård internationell konkurrens om kräsna gäster. Vi finner oss inte i att avfärdas som ”hamburgervändare”.