USA sviker världens utsatta – då måste EU vara bättre

Donald Trump har återigen flyttat in i Vita huset, och de första dagarna av hans andra mandatperiod präglades av kontroversiella beslut. Så även på biståndsområdet. Bara under den första veckan aviserade Trump att USA, världens största biståndsgivare, ska pausa sitt livsavgörande utvecklingsbistånd i 90 dagar. Han klargjorde också att USA lämnar Världshälsoorganisationen (WHO), trots att en femtedel av organisationens budget finansieras av USA och trots att experter varnat att det kan få en negativ påverkan på exempelvis bekämpningen av hiv/aids.

EU måste vara den stabila kraften och hålla fast vid värderingar som frihet, rättvisa och mänskliga rättigheter.

Trumps beslut kommer samtidigt som behoven av bistånd i världen är enorma. Antalet krig och konflikter ökar. Över 120 miljoner människor är på flykt världen över. Klimatförändringarnas konsekvenser syns allt tydligare med långvariga perioder av torka och missväxt, med bränder, översvämningar och orkaner som följd. Läget i världen är mycket oroligt och med Trump som president blir den än mer instabil.

Besluten som Trump fattade under sin första vecka vid makten är katastrofala och kommer utan tvekan att påverka de mest utsatta människorna negativt. Dessa förändringar sker samtidigt som både Sverige och EU genomgår stora omställningar i sin biståndspolitik – omställningar som på flera sätt liknar den kurs Trump nu satt.

Medan den svenska biståndspolitiken diskuterats flitigt i medierna sedan Tidöregeringen tillträdde, har EU:s förändringar hittills passerat relativt obemärkt. Men EU lägger nu om biståndet på ett sätt som inte gynnar världens allra mest utsatta. I det osäkra omvärldsläge vi befinner oss i – ett läge som under Trump riskerar att bli ännu mer instabilt – behöver EU-kommissionen ompröva sin biståndspolitik.

Det är framför allt på tre områden som EU-kommissionens omläggning av biståndspolitiken oroar:

• Syftet med EU:s biståndspolitik läggs om i grunden. Istället för att fokusera på de mest utsatta människornas behov, som har varit biståndets grundläggande mål, ska det nu styras av EU:s egna strategiska intressen. Biståndet ska användas som ett verktyg för att främja EU:s företag och konkurrenskraft, snarare än att utgå från människors behov på marken. Man ska också villkora biståndspengar mot motprestationer inom exempelvis migration.

• EU:s nedskärningar i biståndet. Förra året genomförde Europeiska rådet en översyn av EU:s långtidsbudget och valde då att omfördela två miljarder euro från en av utvecklingsfonderna till att istället finansiera exempelvis flyktingmottagande. Vad det innebär i praktiken är att viktiga utvecklingsinsatser i svårt drabbade länder kommer att få stå tillbaka. Och man riskerar därmed att förvärra globala ojämlikheter och hindra långsiktig utveckling i utsatta områden. Vi ser också hur medlemsländernas humanitära bistånd minskar. Det är oroande.

• EU stänger fyra av fem biståndskontor. Som om inte ovanstående vore nog framkom det, bara några dagar innan Trumps installation, att EU-kommissionen planerar att stänga 80 biståndskontor världen över. Fyra av fem kontor stängs ned och en stor del av EU:s biståndsarbete kommer nu att skötas från kontor i Bryssel. Vi vet att bistånd är som mest effektivt när det görs i nära kontakt och samarbete med människorna det berör. Den här förändringen riskerar alltså att göra biståndsarbetet mindre effektivt och mer fjärmat från de verkliga behoven på marken.

Förändringarna vi ser i biståndspolitiken i Sverige och på EU-nivå kommer från högern. Biståndet skärs ner och istället för att fokusera på de mest utsatta människornas behov sätts egna intressen i första rummet. Det är långt ifrån den princip vi en gång enades om när vi definierade vad biståndet är och ska vara.

På det sättet finns det många likheter mellan Trumps beslut under hans första dagar och den förändring som nu drivs av högern i Europa. Men i det här omvärldsläget måste EU måste kliva fram och ta ett aktivt ansvar för den internationella stabiliteten. EU-kommissionen måste ompröva den omläggning man påbörjat och återgå till grundidén med biståndet.

I dessa tider, särskilt i tider med Trump tillbaka i Vita huset, behöver EU fler vänner i omvärlden, inte färre. EU måste vara den stabila kraften och hålla fast vid värderingar som frihet, rättvisa och mänskliga rättigheter. EU har både möjligheten – och ansvaret – att vara den vuxna i rummet.