Debatt: Upp till kamp för Medborgarhuset

Utan arbetarrörelsens stadsdelsföreningars och de lokala hyresgästföreningarnas nästan 30 år långa kamp för ett föreningshus, ett Folkets Hus, hade huset inte funnits. Bland annat samlade man in 15 000 namnunderskrifter och Gamlestadsborna köpte andelar i huset. Med dessa andelsbevis i hand har man sedan flera gånger protesterat då det funnits förslag att förändra husets karaktär.

Över 100 000 besökare om året söker sig till biblioteket och samlingslokalerna. De kommer för föreningsmöten, konferenser, kurser, fester, kulturevenemang, för att spela kort, läsa tidningar, surfa på nätet eller bara för att ha någonstans att vara och hitta någon att prata med. Tillgänglighet, mötesplats, aktivt medborgarskap, integration, delaktighet, kulturellt kapital, uthållig demokrati är honnörsorden i den nu rådande retoriken. I 55 år har Medborgarhuset fyllt sin funktion som en självklar mittpunkt och mötesplats för Gamlestadsbor och andra göteborgare från hela världen.

Nu är stora förändringar på gång såväl i Gamlestaden som i dess Medborgarhus. En arbetar- och invandrarstadsdel präglad av industri och folkrörelser förtätas, gentrifieras och binds samman med city. SDN Östra Göteborg, som nu ansvarar för Medborgarhuset, har börjat förändra dess karaktär. Man vill förvandla det till något slags konferenscentrum, göra det ”finare”, dyrare, ”modernare”. Man vill ha andra hyresgäster än de föreningar som funnits där i åratal. Personal har redan omplacerats och i stället anställs konferensvärdar. Det ska inte längre vara ett ställe där ”kreti och pleti” bara hänger. Man förstör husets själ – till och med rent konkret genom att ta ner fotomontagen om stadsdelens och husets historia. Det ryktas att man önskar flytta på Thord Tammings konstverk ”Solidaritet” i entrén. Det vore en förödande symbolhandling!

Visst behöver huset viss renovering, men de nya kvastar som nu tillsatts sopar bort den speciella atmosfär som präglat Medborgarhuset. Även namnet Gamlestadens Medborgarhus har ifrågasatts!

Från att ha varit en plats för föreningsliv och privatpersoner vill man göra det till en mer sluten konferensanläggning för privata företag och kommunen. Det har lett till att man ser det som problematiskt att foajén är en mötesplats där alla generationer och samhällsklasser träffas och umgås. Personalen i Medborgarhuset ska dessutom påtvingas en könsstereotyp och opraktisk klädkod. 

Hur kan det gå så illa i en kommunal verksamhet som så aktivt påstår sig jobba med mångfald i anställningsprocesser, mot segregation och för mötesplatser för alla? Vilken utgångspunkt har man när man menar att det är ett problem att resursstarka får se människor som sover i en foajé? Var finns de politiska besluten för denna förändring av verksamheten? Vi har förgäves sökt skriftliga underlag.

Det finns massor av mer eller mindre flotta konferensanläggningar, men det finns bara ett Gamlestadens Medborgarhus och det kommer aldrig att kunna konkurrera med dessa. Det är dags för alla Gamlestadsbor och andra av husets brukare att protestera, kanske kan några fortfarande plocka fram sina andelsbevis och kräva sin rätt till huset!

Det är nämndpolitikernas ansvar att bevara och vidareutveckla det unika, lokala, kulturella och sociala kapital som Gamlestadens medborgarhus utgör.