Debatt: "Upp till bevis för C och MP om datalagringen"

Inför EU-valet har speciellt Miljöpartiet och Centerpartiet haft hög svansföring i datalagringsfrågan. Nu är det upp till bevis.
   Varje väljare har rätt att i god tid inför höstens val få svar på frågan: ”Är ni beredda att sitta i en regering tillsammans med ett parti som helt struntar i mina grundläggande mänskliga rättigheter?”, skriver Anna Troberg, partiledare för Piratpartiet.

Morgan Johansson (S) slog i Rapport fast att Socialdemokraterna nu är redo att stötta Moderaterna i deras kamp för att behålla den svenska implementeringen av EU:s datalagringsdirektiv. Det är inte en oväntad utveckling, men den är icke desto mindre oroväckande.

EU-domstolen ogiltigförklarade nyligen datalagringsdirektivet eftersom det ”innebär ett omfattande och särskilt allvarligt intrång i den grundläggande rätten till respekt för privatlivet och skydd för personuppgifter”. Det är ord som borde mana till eftertanke kring hur vi vill att vårt samhälle ska se ut i framtiden. Det är anmärkningsvärt att både Moderaterna och Socialdemokraterna nu ändå väljer att kämpa med näbbar och klor för att få behålla den lika integritetskränkande svenska implementeringen av EU:s datalagringsdirektiv. 

I dag tillbringar människor en stor del av sin tid på nätet. De flesta har sin mobiltelefon inom räckhåll dygnet runt. Det är precis som EU-domstolen fastslagit ett allvarligt intrång i privatlivet att löpande registrera privat information om oss alla den vägen. Det är orimligt att den insamlade information kan hämtas ut av polisen utan att reell misstanke om brott av grövre art föreligger. Än mer orimligt är att, som SÄPO föreslagit, ge polisen en egen bakväg in i systemen så att de kan hämta ut information som de behagar.

Ett samhälle behöver lagar och regler, polis och ett rättsväsende som ser till att de följs. Men människor behöver också frihet. Det demokratiska systemet kräver att människor tillåts ha ett eget privat rum där de kan tänka och kommunicera fritt med varandra. Utan det krackelerar den demokratiska fasaden snabbt. 

Det är mycket oroväckande att Moderaterna och Socialdemokraterna i den falska trygghetens namn anser att mänskliga rättigheter bör åsidosättas för att ge polisen all makt den vill ha. I själva verket väver de in en permanent otrygghet i samhället. Men, det är värre än så.

Justitieminister Beatrice Ask har givit utredare i uppdrag att ”se över hur de svenska reglerna förhåller sig till de brister i direktivet som EU-domstolen lyft fram”. Det är förvisso inget fel i det, men tidsschemat är intressant. Själva analysen ska presenteras i dagarna, det vill säga precis efter EU-valet. Ändringsförslagen ska presenteras i höst precis efter riksdagsvalet.

Man behöver ju inte vara Sherlock Holmes för att notera att timingen är väl vald för att analys och ändringsförslag inte ska vara en fråga som letar sig in i debatten som en viktig valfråga. Det är visserligen trevligt att inse att FRA-debatten 2008 uppenbarligen skakade om politikerna rejält, men det är mindre trevligt att inse att de är beredda att trixa med demokratin för att slippa besvärliga folkliga protester.

Inför EU-valet har speciellt Miljöpartiet och Centerpartiet haft hög svansföring i datalagringsfrågan. Nu är det upp till bevis. Varje väljare har rätt att i god tid inför höstens val få svar på frågan: ”Är ni beredda att sitta i en regering tillsammans med ett parti som helt struntar i mina grundläggande mänskliga rättigheter?” Mänskliga rättigheter är okränkbara. Det är skamligt att svenska politiker tror att de är något man kan förhandla bort när de känns bökiga att upprätthålla. 

Kommer Miljöpartiet och Centerpartiet att vara beredda att sätta hårt mot hårt för våra mänskliga rättigheter i en eventuell regeringsförhandling? Om de inte gör det, så har de förbrukat sin trovärdighet i allt vad integritetsfrågor heter.