Debatt: Ungern har blivit ett akut problem för hela unionen

Den 23 januari 2025 kan bli en dag som skrivs in i Ungerns historieböcker – dagen då en enkel bluff skrämde en hel nation. En påstådd e-postkampanj från en “muslimsk terrorist”, som hotade att släppa lös “de förtrycktas vrede”, skapade panik i hela landet. 300 skolor utrymdes, och många andra byggnader genomsöktes efter sprängladdningar.

För Viktor Orbán var bluffen politiskt användbar.

Hotet var en del av en koordinerad operation över hela Europa för att sprida panik och förvirring. Liknande fall har rapporterats i bland annat Frankrike, Tyskland och Spanien, och varningarna har inte bara riktats till skolor utan även till domstolar, åklagarmyndigheter och köpcentrum.

Kreml har länge använt konspirationsteorier som ett verktyg för att påverka, och denna bluff spelade direkt in i dess strategi. Genom att fabricera ett “islamistiskt” hot drev det på högerextrema, anti-migrationsnarrativ över hela Europa, påverkade den allmänna opinionen och diskrediterade politiska motståndare – samtidigt som det avledde uppmärksamheten från Ukraina.

För Viktor Orbán var bluffen politiskt användbar. Istället för att hantera det som en säkerhetsfråga, utnyttjade regeringen tillfället för att lägga skulden för Ungerns ekonomiska problem, misslyckade offentliga tjänster och korruptionsskandaler på sina vanliga yttre fiender – EU, migranter och utländska konspirationer.

I Central- och Östeuropa har dessa händelser vanligtvis följts av en omedelbar nationell säkerhetsutredning och ett åtagande att ställa de ansvariga till svars. I Tjeckien pekade underrättelsetjänsten ut rysk underrättelsetjänst som förövare. I Bulgarien drog de statliga myndigheterna en liknande slutsats.

Volymen av sådana attacker, särskilt sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022, tyder på att utländsk informationsmanipulation och inblandning blir en växande säkerhetsutmaning för EU:s medlemsstater.

Skolor har strategiskt valts ut som mål på grund av de omfattande störningar som de orsakar. Ett bombhot påverkar inte bara studenterna utan även deras familjer och andra. Det tvingar också statliga myndigheter att reagera snabbt för att se till att studenterna är säkra, vilket kräver betydande offentliga resurser.

Händelserna den 23 januari är ovanliga eftersom de riktar sig mot en av Kremls allierade. Trots det tog Orbáns regering tillfället i akt.

Samtidigt som skolor runt om i landet fortfarande genomsöktes efter sprängladdningar kallade Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó hoten för ”en direkt följd” av den migrationspolitik som ”Bryssel och de västeuropeiska länderna har fört i nästan tio år”. Han upprepade regeringens olagliga ”stoppa Soros”-lagar, som kriminaliserar legitim migration.

Samtidigt vände sig regeringens propagandamaskin mot inhemska politiska motståndare. 

Samtidigt vände sig regeringens propagandamaskin mot inhemska politiska motståndare. En av de främsta måltavlorna var Tisztelet és Szabadság Pártja (Respekt- och frihetspartiet, Tisza), som leds av Péter Magyar, exmake till den tidigare justitieministern Judit Varga.

Tisza har under Magyars ledning fått ökat stöd och vann 30 procent av rösterna i juni i Europaparlamentet och har under de senaste månaderna knuffat ner Orbáns Fidesz till andra plats i opinionsundersökningarna. Statskontrollerade medier har lagt ned enorma resurser på att framställa honom som psykiskt instabil och farlig.

Ungerns statligt orkestrerade desinformation har en lång historia, och en av de mest ökända och ihärdiga kampanjerna är teorin om det stora folkutbytet.

Orbáns parti Fidesz har i över ett decennium förstärkt påståendena om att den internationella filantropen George Soros och EU planerar att ersätta Europas befolkning med muslimska migranter. Regeringen har använt denna berättelse för att motivera tillslag mot icke-statliga organisationer och oberoende medier, allt under förevändning att skydda ”suveräniteten”.

Det ungerska kontoret för att skydda nationens suveränitet har inlett en utredning mot verksamheten vid USAID och hävdar att organisationen är en del av en ”bredare ansträngning för att utöva politiskt inflytande”. Det ger näring åt konspirationen att finansieringsmodellen har kopierats i Bryssel av den judiske miljardären George Soros och hans organisationer.

Ukraina har också hamnat under förnyad beskjutning. Den ungerska regeringen har spridit grundlöst förtal om att Ukraina finansierar Direkt36, ett undersökande nyhetsbolag som nyligen släppte en dokumentär om Orbáns omfattande förmögenhetsuppbyggnad genom systemisk korruption.

Dessutom har den Fidesz-vänliga tidningen Magyar Nemzet och medier som står premiärministern nära hävdat att ”den ukrainska underrättelsetjänsten” bedriver en hemlig kampanj för att störta den ungerska premiärministern.

Sedan Trump valdes kommer Orbán i det långa loppet inte att kunna beskylla en demokratisk regering för att ”finansiera utländska agenter i Ungern”. Han var tvungen att hitta ett ”nytt hot mot den nationella suveräniteten” som passade in i kampanjen mot president Zelenskyj, som Ungerns propagandamedier obevekligt framställer i absurt negativa ordalag – som en ”clown” eller till och med som skyldig till Putins folkmordskrig i Ukraina.

Rysslands roll i den falska terroristmejlkampanjen och Fidesz svar väcker allvarliga frågor om samarbete. Kreml hade redan ett djupt nätverk av medhjälpare i Ungern, inklusive det högerextrema partiet Vårt hemland (Mi Hazánk Mozgalom) och proryska marginella medier.

Exporten av ryskstödda, euroskeptiska och Kremlvänliga narrativ och desinformation kan bli ännu större.

Samvaron med Orbán i synnerhet har lett till ett utbyte och en spridning av taktik. Exporten av ryskstödda, euroskeptiska och Kremlvänliga narrativ och desinformation kan bli ännu större när Ungern närmar sig valet 2026.

Trots ökande inhemska utmaningar kan prorysk desinformation avsevärt hjälpa Orbán att vinna valet 2026.

EU har visat viss handlingskraft som svar på Orbáns beteende under de senaste åren, bland annat genom att hålla inne strukturfonder, men det krävs kraftfullare åtgärder.

EU-kommissionen bör prioritera att ta itu med ”media capture” med hjälp av juridiska och politiska verktyg. Ungerska statskontrollerade medier spelar en nyckelroll när det gäller att sprida prorysk desinformation, förstärka Kremls narrativ och försvaga den demokratiska motståndskraften. 

EU måste ta itu med mediekapningen och stödja oberoende medier och organisationer i det civila samhället i Ungern, särskilt nu när Trump har skurit ned betydande anslag för att upprätthålla demokratin i Central- och Östeuropa. Kommissionen bör också överväga att införa sanktioner eller andra straffåtgärder mot medlemsstater som sponsrar desinformation.

Omfattningen och skalan av utländsk informationsmanipulation och inblandning fortsätter att öka. Att ta itu med detta måste vara en prioritet för EU – för att motstå det frätande ryska inflytandet och Orbáns omstörtande makt, och för att bevara demokratin i en tid då den aldrig har varit mer osäker.

Denna artikel är tidigare publicerad i Visegrad Insight.