Debatt: Ungdomars framtidstro viktig för Sveriges välfärd

Efter den varma sommar vi har haft har klimatfrågorna fått ett uppsving och diskuteras nu med ett större allvar än tidigare. I en välfärdsnation som Sverige borde framtiden te sig ljus för våra unga, men hur ser det ut egentligen?

I avhandlingen Miljökollaps eller hållbar framtid som handlar om hur ungdomar uttrycker sig om miljöfrågor visar det sig att ungdomarna i studien snarare ser miljökollaps än en hållbar framtid. Det innebär att det finns 18-åringar, vilka alltså röstar i valet nionde september, som går runt och på allvar ser sin framtid som präglad av stora miljöproblem och klimatkaos. Ungdomarna i studien uttryckte maktlöshet när det gällde hur de själva kunde påverka sin framtid och hopplöshet om att samhället skulle klara att ställa om kompassriktningen mot en hållbar framtid.

Studien är en i raden av undersökningar, där bland annat WWF visar att klimatfrågan anses vara den viktigaste samhällsfrågan hos unga. Enligt den senaste undersökningen av SOM-institutet uppger 49 proent av de tillfrågade ansåg att klimatförändringarna var mycket oroande och 45 procent ansåg samma sak om dagens miljöförstöring.

I mått på välfärd utöver de ekonomiska ingår att mäta människors subjektiva livskvalitet, vilket kan definieras som bland annat livstillfredsställelse och känslomässigt välbefinnande. När det gäller hur ungdomar uttrycker sig om miljöfrågor och vad de betyder för deras kommande liv, finns det brister när det gäller båda dessa aspekter. Att som ung se framtiden där man ska leva som vuxen präglad av stora oåterkalleliga miljöproblem och klimatförändringar är en stor svaghet hos en välfärdsnation.

Ett välfärdssamhälle borde istället kännetecknas av en hoppfull framtidstro hos den uppväxande generationen och en tillit till att samhället kan hantera miljöfrågorna idag för att skapa ett hållbart imorgon. Ungdomars dystra syn på miljöfrågorna ligger dock i linje med att svenskarnas ekologiska fotavtryck har ökat från 3,7 planeter år 2014 till 4,2 planeter år 2017 enligt WWF:s Living Planet Report.

Det är vuxenvärldens ansvar att ge ungdomarna bästa möjliga förutsättningar för att bygga en hållbar framtid. Det innebär bland annat att ge dem kraft att upptäcka och utveckla de egna förmågorna att påverka miljöfrågorna och känna handlingskraft. För att hjälpa dagens ungdomar att återfinna förtroende för att föräldragenerationen tar miljöfrågorna på allvar behövs åtgärder från olika aktörer i samhället.

Det ”allmänna bruset” måste börja behandla miljöfrågan som den samhällsfråga den är. Det innebär att uppmärksamma frågorna oftare, liksom att bredda och mångfaldiga perspektiven genom att låta olika aktörer komma till tals i frågan.

Se till att politiken skapar tydliga politiska visioner för vad en hållbar framtid innebär och vad en sådan framtid får för konsekvenser för samspelet mellan samhälle och miljö, liksom för individens välmående och Sveriges välfärd.

I samband med nyheter om att Arktis kan komma att ha isfria somrar redan om 20 år, ställs ofta frågan: Vad ska hända med isbjörnarna? Jag skulle istället vilja ställa frågan: Vad ska hända med ungdomarna? Isbjörnar är viktiga, men att uppmärksamma dem mer än vår uppväxande generation är att förflytta miljöproblemen i tid och rum när de i själva verket finns i vår omedelbara närhet, vilket den här sommaren har varit en försmak av.

Låt oss visa våra ungdomar att vuxenvärlden bryr sig om hur tillfredsställda de är med livet och att de känner en känslomässig trygghet att vi tillsammans med dem gör så mycket som möjligt i klimatfrågan. Visa att vuxenvärlden är att räkna med och att deras framtidstro om miljöfrågor är precis lika viktig som vad som helst annat för Sveriges välfärd!