Debatt: Unga tappar greppet om vår svenska historia

Fornnordiska sagor, vikingatida hjältar och samisk mytologi har i århundraden fängslat oss. Dessa berättelser är fulla av maktkamp, krig och starka karaktärer. Forskning visar att berättelser är en av de mest effektiva vägarna till inlärning. När vi knyter an till karaktärer och handlingar skapar vi engagemang och en djupare förståelse för både språk och historia. Trots detta saknas ofta berättelserna i vår undervisning.

Vi borde ge berättelserna ökat utrymme i undervisningen. Man kan dels använda nyskrivna skönlitterära texter som handlar om historiska händelser. Men vi kan också använda oss av de berättelser som redan finns. De gamla nordiska myterna berättar mycket om sin samtid och är dessutom en del av vårt kulturarv.

Om vi går tillbaka till källorna kan vi läsa berättelserna som de var från början. Då hittar vi saker som alltid har funnits där, men ofta tonades ner när de fornnordiska myterna historierna återberättades på 1800-talet och 1900-talet – till exempel berättelser om trälar, kvinnliga superhjältar, könsöverskridare och samisk mytologi. Det är dags att de får tillbaka sin plats i vår historia.

Får inte förpassas till att bli en bortglömd fotnot i en torr historiebok. 

En stark läsförståelse är inte bara avgörande för ämnet svenska – den är fundamental för framgång i alla skolämnen. Enligt Skolporten, nyhetssajt och magasin med skolnyheter och forskning, är läsförståelse nyckeln till alla andra ämnen. Elever med god läsförmåga har lättare att tillgodogöra sig kunskap inom exempelvis matematik och naturvetenskap. Genom att integrera berättelser i undervisningen kan vi förbättra elevernas läsförmåga och därmed deras prestationer i hela skolan. I historia är detta en lågt hängande frukt – historien är full av berättelser.

För att möta dessa utmaningar bör vi återuppliva vår rika berättartradition, något som är vanligt inom många kulturer över hela världen. Genom att presentera historiska händelser och myter i en engagerande form kan vi väcka både läslust och historieintresse hos unga. Detta kräver en medveten satsning på att integrera skönlitteratur och berättande i undervisningen, vilket i sin tur kan leda till förbättrade resultat i flera ämnen.

Om vi vill att unga ska intressera sig för sin historia måste vi börja där de är – med berättelser som fångar fantasin. Våra svenska och gemensamma nordiska historia får inte förpassas till att bli en bortglömd fotnot i en torr historiebok. Låt den i stället vara minst lika närvarande som Minecraft, Tiktok-trender och skräckfilmer på Netflix.