Debatt: Traumatiserade måste få rätt vård

I Sverige finns idag cirka 600 000 människor med svåra besvär efter traumatiska upplevelser. De får inte tillräcklig hjälp trots att det finns effektiva behandlingsmetoder. Förutom ett stort mänskligt lidande kostar det samhället många miljarder varje år. Tidig upptäckt och tidig insats kan minska lidandet och bidra till att drabbade fungerar i skolan, på arbetet och i nära relationer.

Nästan alla människor utsätts någon gång under sin livstid för psykiska trauman. Dessa händelser kan vara allt från mobbing, fysisk misshandel, sexuella övergrepp, trafikolyckor till krigsupplevelser och naturkatastrofer. Typiska reaktioner efteråt kan vara påträngande bilder från traumat, en kropp som går på högvarv, starka negativa tankar och känslor och svårigheter att sova eller umgås med andra. För de flesta minskar de här reaktionerna inom några veckor. Andra fastnar i ett kroniskt stresstillstånd, vanligen kallat posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

Många som är traumatiserade vet själva inte om det. Istället söker man vård för sömnstörningar, smärttillstånd, känsloutbrott, koncentrationssvårigheter samt olika typer av missbruk. Hos barn är det dessutom vanligt med olika rädslor, lättretlighet och ett utåtagerande beteende. Eftersom det inom både skola, socialtjänst och sjukvård ofta råder en bristfällig kunskap om traumatisering är det inte ovanligt att fel vårdinsatser erbjuds.

Enligt amerikanska studier kostar ett traumatiserat barn 1 630 000 kronor i extra kostnader under sin livstid. Personer som har blivit traumatiserade har ofta nedsatt arbetsförmåga. Följdsjukdomar som stroke, diabetes, kronisk bronkit och för tidig död är inte ovanligt. Traumatisering ligger även bakom många kroniska psykiatriska sjukdomar som depression och ångest samt många självmord.

Omfattande forskning har entydigt visat att traumafokuserad behandling är effektiv. Flera metoder som Eye Movement Desensitization and Reprocessing (EMDR), trauma fokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-KBT) och Prolonged Exposure (PE) har extra starkt forskningsstöd. Idag är det en utbredd brist på behandlare med traumaspecialisering. Hur ska vi då kunna ta hand om alla hundratusentals traumatiserade flyktingar som kommer till Sverige?

För att traumatiserade människor ska få relevant stöd kräver vi att:

• Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att formulera en nationell strategi för vård av traumatiserade människor.

• Kommunpolitikerna satsar resurser på att skolpersonal och socialsekreterare får kunskap om trauma och effekter av traumatisering.

• Kommunpolitikerna tillsätter medel för att systematiska uppföljningar av socialtjänstens insatser för vålds- och övergreppsutsatta barn ska göras.

• Högskoleverket ser till att alla relevanta högskoleutbildningar inkluderar kurser i traumakunskap.

• Landstingspolitikerna ser till att vårdcentraler, psykiatri och andra vårdenheter systematiskt kartlägger alla patienter gällande traumaerfarenheter och traumatiseringsgrad.

• Landstingspolitikerna tillsätter medel för att skapa nya specifika traumabehandlingsenheter i varje större stad på liknande sätt som genomförts inom ätstörningsvården.

• Landstingspolitikerna ställer krav på att alla traumabehandlingsenheter erbjuder evidensbaserade behandlingsmetoder.

• SKL stödjer att socialtjänst, primärvård och psykiatri prioriterar fördjupade utbildningar gällande bedömning och behandling av trauma.

Vårt hoppfulla budskap är att om traumatiserade människor får rätt behandling går det att radikalt förbättra livskvalitén för många och frigöra välbehövligt utrymme inom sjukvården. Men för att det ska bli verklighet behöver regering, kommuner, landsting och högskoleverk visa omedelbar handlingskraft.

Carina Örgård, auktoriserad socionom

Michael Larsson, leg psykolog och psykoterapeut

Jeanette Niehof, leg psykolog och psykoterapihandledare

Kerstin Bergh Johannesson, med dr, leg psykolog och psykoterapi-handledare