Debatt: Tjejer visar vägen till ett hållbart samhälle

Forskningen har redan givit dem rätt, och Sveriges innovationsmyndighet Vinnova storsatsar på nya lösningar för en hållbar omställning. I allt större utsträckning ska  ”sociala innovationer” leda till djupgående beteendeförändring på samhällsnivå. Vi behöver ifrågasätta business as usual och öppna för perspektivskiften, alternativa problembeskrivningar och nya lösningsförslag.

Vår sociala innovation mot segregation #UrbanGirlsMovement Botkyrka som levereras till våra beslutsfattare idag, menar att det mest effektiva är att anta ”tjejernas perspektiv” och satsa på feministisk stadsutveckling: Varför då? Och hur ser det ut?

Våra städer använder 70 procent av all energi och står för 70 procent av koldioxidutsläppen. Städer står för 70 procent av tillväxten och i många länder är staden hem för 80 procent av befolkningen. Det gör att staden både är bov och lösning i hållbarhetsfrågan. Genom att flytta från ett bilberoende villaområde till en gång- och cykelvänlig innerstad kan vi minska vårt klimatavtryck med upp till 80 procent.

Befintliga städer har uteslutande planerats för och byggts av en minoritet. #UrbanGirlsMovement främjar ett feministiskt perspektivskifte inom stadsutvecklingen, som visar att det finns grupper som lever betydligt mer hållbart än andra. De går tvärtemot tidigare norm; de är ofta unga, kvinnor, urbana och fattigare än genomsnittet.

Allt fler studier visar att samhällsförändring som drivs på av unga kvinnor ofta får genomslag hos majoriteten, oavsett om det gäller demokrati, fattigdomsbekämpning, eller klimatomställning. Det är alltså de unga tjejerna som förändrar beteenden tillräckligt för att det ska göra en relevant samhällsskillnad.

Detta står i kontrast till att tjejer fortfarande är underrepresenterade i det offentliga: Tillsammans med äldre kvinnor, barn och fattiga, tvingas de navigera en stadsmiljö som har byggts utan deras medverkan eller samtycke.

Våra resultat visar att genom att inkludera tjejer i stadsplaneringen, skapas en mer hållbar utveckling för alla; det blir mer kollektivt resande, grönare, mer tillgängligt, fler sociala mötesplatser och samhällets motståndskraft stärks. Det vill säga, precis vad som behövs för att rädda planeten. Unga tjejer i visar oss hur det hållbara livet kan se ut genom att planera stadsdelar som karaktäriseras av:

1. Mobilitet och kollektivtrafik

2. ”Häng-platser” för alla

3. Belysning och synlighet

4. Allseende ögon och myndigheter

5. Gratis tillgång

6. Mänsklig skala

7. Lokala värden

8. Flexibilitet och mångfunktion

9. Fungerande vatten och sanitet

10. Närhet till tjänster

11. Blandad befolkning

12. Grönska

13. Representation

#UrbanGirlsMovement visar att det är ett effektivt men underutnyttjat verktyg att involvera tjejer i stadsplaneringen för att åstadkomma mer jämlika, jämställda och hållbara samhällen. Målet med det program som pågått under två år i miljonprogramsområden i Fittja har varit att testa just feministisk stadsplanering som verktyg. Unga tjejer från området har utvecklat innovativa lösningar för utmaningar i det offentliga rummet. De har visat kunskap om socialt och miljömässigt hållbarhetstänkande, ofta grundat i sina egna vardagsbehov. De söker konstant efter sätt att kombinera ekologiskt hållbara lösningar med hur olika grupper av invånare kan utnyttja samma utrymmen.

En stad planerad av tjejer för tjejer är en stad som fungerar för alla samtidigt som den är mer klimatsmart och hållbar. Det går i linje med den svenska politiken för gestaltad livsmiljö som riksdagen fattat beslut om och handlingsplanen för genomförande av Agenda 2030.

Vi har inte tid att vänta på att gårdagens ohållbara samhällsplanering ska hitta nya tekniska lösningar för att ”rädda planeten”. Kunskapen som krävs för en avgörande beteendeförändring finns tillgänglig. Vi samhällsaktörer kan redan nu inkludera tjejer och låta deras behov styra, och på så sätt göra våra lokala samhällen bättre för alla samtidigt som omställningen tar fart på allvar.

//

Christer Larsson
Adj professor i arkitektur, Lunds Univeristet, och tidigare Stadsbyggnadsdirektör i Malmö

Ebba Östlin
Kommunstyrelsens ordförande, Botkyrka kommun

Elin Andersdotter Fabre
Programchef Hållbara städer, tankesmedjan Global Utmaning

Mariann Eriksson
Generalsekreterare, Plan International Sverige

Monica von Schmalensee
Arkitekt rådgivare och Mayor Design Advocates for the Mayor of London

Pontus Westerberg
FN:s program för boende- och bebyggelsefrågor

Sara Borgström
Biträdande lektor i Hållbar stadsutveckling, KTH

Thomas Melin
Ordförande Block by Block Foundation

Victoria Escobar
Grundare, Changers Hub