Debatt: Tillväxt är en förutsättning för utveckling

Vi vet att många företag, bland dem svenska, kommer att ge sig in på den afrikanska tillväxtmarknaden inom de närmaste åren. Vi vill att det ska ske på ett sätt som gör att tillväxten kommer fler till del, skriver Charlotte Petri Gornitzka, Sidas generaldirektör i en replik på ledaren "Fri marknad – inget för svenska företag".

Kajsa Ekis Ekman skriver i Dagens ETC 20/3 att det är ”chockerande” att biståndsmyndigheten Sida har en ny roll, närmare näringslivet. Vi tycker att det skulle vara mer anmärkningsvärt om vi INTE hade det.

Att tillväxt är en förutsättning för utveckling är de allra flesta överens om. Att tillväxt inte räcker för att skapa en hållbar utveckling och minska fattigdom är också en bred uppfattning. Biståndet utgör idag en allt mindre del av de globala ekonomiska flödena och många av de länder som tidigare var stora biståndsmottagare är idag snabbt växande ekonomier. Andra är på väg åt samma håll.

Att biståndet måste förhålla sig till dessa förutsättningar är en självklarhet. Just nu pratas mycket om ”utvecklingsfinansiering” i biståndssammanhang. Det handlar om att biståndet med sina begränsade resurser också måste fungera som en katalysator för att de andra ekonomiska flödena ska bidra till en socialt och miljömässigt hållbar tillväxt, bland annat genom klimatsmarta investeringar och schyssta jobb.

Vi vet att många företag, bland dem svenska, kommer att ge sig in på den afrikanska tillväxtmarknaden inom de närmaste åren. Vi vill att det ska ske på ett sätt som gör att tillväxten kommer fler till del.

När vi samarbetar med stora etablerade företag, som Volvo, handlar det om just samarbeten. Inte ekonomiskt stöd till dem. De behöver inte våra pengar, men vi kan bidra med kompetens och erfarenhet som gör att deras affärer blir mer inkluderande och hållbara. Pr-fernissa och good-will, kanske några säger. Den enda vägen framåt för smart företagande, menar andra.

I några fall ”ger” svenskt bistånd faktiskt pengar till företag. Det handlar då i regel om så kallade ”challenge funds”, alltså fonder där vi är med och investerar i en uppstartsfas när entreprenörer och företagare, men också forskare och andra institutioner och organisationer, har tagit fram smarta och innovativa lösningar på problem som drabbar människor som lever i fattigdom.

Svenskt bistånd ställer också ut garantier för kommersiella investeringar som kan bidra till utveckling i våra samarbetsländer. När dessa garantier inte faller ut betyder det ”gratis” bistånd – med stor utväxling.

Att företag som på olika sätt samarbetar och samverkar med biståndet också kan göra vinst ÄR en självklarhet. Att vi har olika roller är inget konstigt. Men när intressena sammanfaller så att det privata näringslivets investeringar leder till fattigdomsminskning, då finns det förutsättningar för en hållbar utveckling.