Debatt: Tillsammans är vi en kraft för förändring

Utan krav från fackförbund om jämställda löner hade det varit svårare att få igenom den lönehöjning som var på 1 000 kronor i månaden till lågbetalda kvinnodominerade grupper. Det hade varit svårare att driva igenom en satsning på genuspedagogik om inte tjejer på skolorna protesterat när pojkar och flickor behandlas olika. Malmö hade inte satsat på en mötesplats för unga hbtq-personer om inte det funnits en rörelse som krävt att de måste uppmärksammas. Det hade inte funnits ett arbete för att papperslösa kvinnor ska ha skydd undan våld i nära relationer om inte det funnits kvinnojourer som hjälpt till.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Det är ett fantastiskt jobb som har gjorts av feminister runt om i staden. Organisationer och anställda har drivit på för förändring. Det är nödvändigt med feminister utanför och i våra politiska församlingar. Jag är stolt över att få ha varit vänsterkommunalråd med ansvar för jämställdhetsfrågorna 2010–2015. Vi visade tillsammans att vi kan utmana makt – att vi ser till att det går att ta sig från ord till handling.

Men jag ser också med oro på utvecklingen. För ett år sedan krävde Socialdemokraterna och Miljöpartiet mångmiljoner i nedskärningar av välfärden. När Vänsterpartiet motsatte oss fick vi inte längre vara med i styret. Det går inte att på allvar bedriva feministisk politik och samtidigt försämra välfärden. Anställda i Malmö behöver fler kollegor, inte färre. Jag ser hur personalen på förskolan kämpar för att hinna se varje barns behov. Jag ser social-sekreterare i desperation lämna sin arbetsplats för att arbetsbördan är orimlig. Jag ser personal i omsorgen springa mellan vårdtagare för att hinna ge de extra sekundernas omtanke till oroliga äldre. Jag ser hur de bär så mycket av vårt samhälle på sina axlar, kämpande, fantastiska och utan att få de förutsättningar som de borde få för att få göra ett så gott jobb som bara de kan. 

Jag ser med oro på hur den budget som Socialdemokraterna och Miljöpartiet presenterade för i år, 2016, inte innehåller ett enda uppdrag för jämställdhet. Det oroar mig att färre chefer tror att jämställdhetsmålen kommer att klaras. Det oroar mig att man inte längre upplever att den nya politiska ledningen driver frågorna. Det oroar mig att arbetet med genuspedagogik verkar ha försvunnit. Det oroar mig att det inte finns en konkret handlingsplan för att se till att den som är föräldraledig inte lönediskrimineras.

Det finns så otroligt mycket kvar som måste göras för att Malmö ska bli en jämställd stad. Det krävs vilja och engagemang. Och om den nya politiska ledningen inte tänker visa det, så får vi väl tvinga dem. Jag vet att det finns den styrkan i den feministiska rörelsen. Kräv er rätt. Vänsterpartiet har lämnat in en motion om att inrätta ett bidrag för kvinnors organisering, för det faktum att ni finns är en grundförutsättning för förändring. Till helgen är det feministisk festival i Malmö. Jag kommer vara där och ser fram emot att få träffa många av Malmös feminister. Tillsammans är vi en kraft för förändring.