Debatt: Tiggare har alltid funnits

”Stoppa tiggarplågan”, ”Stoppa det organiserade tiggeriet”, ”Yrkestiggarna är en plåga” – så löd rubrikerna i de tyska dagstidningarna i början av 30-talet. Det är samma klangbotten i den tyska retoriken då, som det är i dagens svenska tiggeridebatt. Det vill säga att tiggarna egentligen är rika, organiserade i ligor och kriminella. 

Överallt i 30-talets Tyskland dök det upp artiklar om hur tiggare, som polisen arresterat, haft en förmögenhet på sig. Enligt den tyska pressen arresterades tiggare, som körde omkring i dyra bilar, och ”stöldbenägna” romer med dyra hästar. Så småningom fick romerna bruna trianglar på sina fångdräkter i koncentrationslägren och tiggarna fick svarta, som stod för ”asocial”. 1938 hade man via förbudslinjen förverkligat den nazistiska drömmen   -   inga tiggare på Tysklands gator. (Motargument.se)

I Sverige ropas det nu på att vi ska återinföra det ”tiggeriförbud”, som vi avskaffade 1961. Moderaterna vill göra ”organiserande av tiggeri” till ett brott. Landskronapolitikern Torkild Sandberg (FP), som har ett slags samarbete med Sverigedemokraterna, vill överväga ett förbud mot tiggeri och enligt vissa opinionsundersökningar har ”förbudsivrarna” minst halva Sveriges befolkning bakom sig. 

Men majoriteten har ju inte alltid rätt. Juridisk expertis kritiserar tanken att kriminalisera något som idag är tillåtet. Och vad menar egentligen Moderaterna med ”organiserat tiggeri”? Karin Åström. lektor vid Umeå universitets juridiska institution, konstaterar enligt sina forskningsresultat, att tiggare sällan är organiserade av kriminella nätverk.

Varför vill man då ha bort tiggarna från gator och torg? Tja, den mest gångbara förklaringen tycks vara, att den stör den svenska självbilden. Allmänheten ska skyddas mot en gatubild, som påminner om misär! ”Fattigdomen är inte längre något avlägset som man sett på TV eller mött på en semesterresa till fjärran land”, säger doktoranden i kulturgeografi Erik Hansson och fortsätter; ”Den svenske medborgaren ser det kanske till och med som en rättighet att inte behöva konfronteras med en fattig människa som ber om hjälp.”(DN13/4) 

Förbud mot tiggeri förbättrar inte situationen för de fattiga tiggarna, men allmänheten konfronteras inte med dem på samma sätt. I Danmark, som har ett tiggeriförbud, är det inte ens tillåtet för hjälporganisationer typ Röda Korset och Rädda Barnen, att bistå tiggarna eftersom ”tiggeri” är ett brott enligt dansk lag. Finns inte berättelsen om ”Den barmhärtige samariten” i dansk översättning?

Professorerna, Per Eriksson och Hans Swärd vid Lunds universitet, har i fem punkter klargjort varför ett tiggeriförbud bör avvisas. (DN 7/5) Sammanfattningsvis säger de, att ”förbud är kortsiktigt, dyrt och löser inte problemen.” Förbud kan också leda till, att samhället blir mer intolerant, vilket enligt mitt förmenande gäller Danmark under 00-talet och i sin mest extrema form Tyskland under 30-talet. Förbud slår också mot de fattigaste EU-medborgarna, eftersom den fria rörligheten inom EU förhindras. 

I skrivandets stund läser jag i en DN-bilaga(16/5), att världens 80 rikaste personer äger lika mycket som halva jordens befolkning tillsammans. Det finns väl ingen som tror, att vi med så stora klassklyftor i världen går en lugn och harmonisk framtid till mötes? De 4 000 fattiga tiggarna i Sverige är bara en liten ”störande”(?) påminnelse om en mycket större global problematik!