Debatt: Tidigt familjestöd saknas när barn blir kriminella

De här föräldrarna verkar vara osynliga. Men vem skulle ha ett större intresse av att deras barn inte hamnar snett i livet – än föräldrarna? Varför ställs de utanför? Anser man att de är en del av problemet? Att de har ett negativt inflytande på sina barn? Eller att det inte går att nå dem för ett samarbete?

I föreningen Tidigt Föräldra­stöd har vi fått inblick i familjernas situation i utsatta områden. Vi har identifierat brister i samhällets stöd till föräldrar, som ofta beror på att man inte når föräldrarna.

Jag har arbetat i 15 år med stöd till föräldrar i nordöstra Göteborg. I föreningen Tidigt Föräldrastöd har vi kulturtolkar som skapar stora kontaktnät med familjerna i om­rådet. De ger stöd och information på föräldrarnas modersmål.

En kulturtolk är i första hand en stödperson som ska underlätta kommunikationen. Vi har sett att kulturtolkarna, som själva tidigare invandrat till Sverige, har en unik förmåga att hjälpa till med integration och skapa förtroende. Vi har många exempel på hur de kan hjälpa till att stärka och mobilisera föräldrar genom möten på jämlik nivå.

Det vi har sett är att många föräldrar känner sig på förhand underkända och misstrodda av samhället i sitt föräldraskap. De står utanför det stöd till föräldrar, som egentligen ska finnas för alla. Det finns många svårigheter med att vara förälder i ett nytt land. Behovet av anpassat stöd, trygghet och information är stort. De som har störst behov av stöd, får minst. Det får naturligtvis konsekvenser för deras barn, när föräldrar måste kämpa ensamma. Våra kulturtolkar träffar många mammor som är deprimerade och socialt isolerade.

Något som ytterligare försvårar för föräldrarna är rädslan för att socialtjänsten ska ta deras barn. Rädslan kommer av rykten som sprids, och som gör föräldrarna osäkra och stressade. De får uppfattningen att man inte får sätta gränser för barnen. I Sverige får barnen bestämma. På grund av rädslan för socialtjänsten vågar föräldrarna inte anförtro sig till hälso- och sjukvården, förskolan eller skolan, när de har problem med sin barnuppfostran. De vågar inte be om hjälp.

Först när problemen vuxit sig riktigt stora, när barnen är i tonåren och hamnar i drogproblem och kriminalitet, kommer socialtjänsten in genom orosanmälningar. Insatserna kommer sent, problemen är svåra att åtgärda och det blir mycket dyrt för samhället.

Det är tragiskt att man missar chansen att möta föräldrarnas behov av stöd och information, medan barnen är små.

Att nå nyanlända föräldrar tidigt med information om att vara förälder i Sverige, är en stor chans att skapa tillit till samhället och goda förutsättningar för föräldraskapet. När man väntar barn, eller nyligen blivit förälder, är de flesta mycket öppna för information och tacksamma för stöd.

Kulturtolkarna håller kurser om föräldraskap i Sverige, ofta tillsammans med socialsekreterare, förskollärare eller poliser. De har lätt att bjuda in deltagare, kurserna är fulla. Kurserna hålls på föräldrarnas modersmål, med samtal och diskussioner mellan deltagarna. Vi möter mycket tacksamhet och lättnad. Föräldrarna känner sig stärkta, och får mer förtroende för samhället. Rädslan för socialtjänsten minskar.

Internationellt erkända experter som forskar om att förebygga kriminalitet, våld och aggressioner, har kommit fram till att man behöver identifiera föräldrar som har särskilt svåra förutsättningar, och ge dem stöd så tidigt som möjligt.

För att återknyta till gängkriminalitet och problemen med nyrekryteringen, så ska man komma ihåg att ett gott föräldraskap och en stark familjesammanhållning är en motkraft mot gängens lockelse.

De som försöker hitta nya killar till sina gäng söker upp de som är mer sårbara och som saknar trygghet i sina familjer. Man lockar de som saknar detta med ett sammanhang, kontakt och status.

Att stoppa nyrekryteringen till kriminella gäng är prioriterat. För att det ska fungera behöver man involvera föräldrar i utsatta områden tidigt med stöd och information.