”Teaterns vinst kan aldrig räknas i pengar”

Jag arbetar på Kulturhuset-Stadsteatern och har gjort det från och till sedan 1988. Teaterns förre vd, den nyligen bortgångne Benny Fredriksson, hade som ledord för verksamheten ”En angelägenhet för alla stockholmare”. Hur väl vi har levt upp till detta motto är upp till stadens invånare att värdera men vår strävan är ändå just så. En förutsättning för detta är att vi ska kunna erbjuda ett rikt och varierat utbud av teater, konst, musik, litteratur, debatter, barnverksamhet, film med mer.

Det är allvar nu. Ge ett bidrag till ETC Stödfond för att säkra utgivningen av Sveriges enda rödgröna dagstidning. Använd ETC Varuhuset eller:
Swisha: 123 508 754 9
BG: 5372-9141

Fundera på vad rikt och varierat betyder i detta sammanhang.

Det säger sig självt att alla dessa uttryck inte kan genomföras utan besökarens stöd och en skattefinansiering. Vi måste utmana och hitta nytt, vara i framkant, ge plats åt det obekväma, föra teatern framåt, våga chansa och inte alltid säkra upp med kassasuccéer och kända ansikten. Vi måste våga släppa fram det okända, obekväma och det som faktiskt gör att vi rör oss framåt i vår nyfikenhet på människan och samtiden.

När jag nu läser att stadens nytillsatte kulturborgarråd Jonas Naddebo (C) vill privatisera biblioteken och strypa koncernbidragen till Kulturhuset Stadsteatern blir jag djupt oroad. Hur ska Kulturhuset-Stadsteatern kunna bli en angelägenhet för alla stockholmare om biljettpriser höjs och utbudet krymper och vi ska vara i händerna på mecenater som kanske inskränker den konstnärliga friheten.

Vinsten av ett rikt kulturhus kan aldrig vara den ekonomiska, det är dålig matematik att se den i pengar. Vi måste se till de andra värdena det genererar. Vinsten av att vara tillgänglig för så många som möjligt med ett så rikt utbud som möjligt. En hög konstärlig kvaliet till överkomligt biljettpris. Vinsten är ett rikare liv.