Debatt: Sveriges ekonomer – åk till Gállok!

Allt fler metaller och mineraler kommer behövas, bland annat till de batterier som en fossilfri tillväxtekonomi kommer kräva - i mängder. Svensk gruvindustri trycker gärna på att svenska gruvor kan bidra till sänkta koldioxidutsläpp, fler jobb och exportinkomster, i delar av Sverige som lider av arbetslöshet och avfolkning. Alla vi med någon slags koppling till landsbygden vet hur mycket sånt kan betyda.
Så vad är problemet? Sanningen är att situationen i Gallok bjuder på en hel palett av problem. 

Det kan låta pessimistiskt. Men vi kan också vända på det hela. Genom situationen i Gallok kan vi börja ta itu med de ohållbara problem som vårt ekonomiska system ackumulerat sedan flera århundraden tillbaka. 

Vi kan börja med några jobbiga fakta:


Sveriges regering är på väg att göra som Bolsonaro och gå emot urfolksrätt, för ekonomisk vinning. 

Det finns jobb att utföra i hela Sverige. Vård och skola skriker efter personal. Men vi har byggt vår ekonomi på att pengar inte kan skapas i offentlig sektor, på liknande sätt de kan skapas genom handel eller på aktiemarknaderna. Därför kan vi inte skapa betalda jobb för många viktiga behov. 

Linjär utvinning av resurser är passé. Det är orimligt att vid 2022 tro att vi kan ha en hållbar ekonomi som samtidigt måste växa, och sättas före fungerande ekosystem. 

De goda nyheterna är att det går framåt i världen när det gäller alternativa ekonomiska lösningar. Akademiker och organisationer jobbar med modeller som Wellbeing Economics och Doughnut Economics, vilka även börjat appliceras i praktiken lokalt. Stockholm Resilience Center producerar också mycket kunskap inom samma ämne – som till exempel Timottée Parriques doktorsavhandling om ekonomisk nedväxt.
Avhandlingen belyser den komplicerade frågan om hur likviditet kan förflyttas, omformas eller minska utan att orsaka krasch.

Egentligen upplever vi redan nu regelbundet ekonomisk nedväxt, men vi kallar det lågkonjunktur. Parrique beskriver istället nedväxt som “en planerad och demokratisk minskning av produktion och konsumtion i de rika länderna, för att sänka det klimatmässiga trycket i världen, och ge bättre livskvalitet för alla.”

En annan teori under utveckling är Modern Money Theory, där statens (och offentlig sektors) möjlighet att skapa likviditet genom att skuldsätta sig står i centrum. Positive Money är en internationell rörelse som förespråkar ett förstatligande av penningskapandet, där bankerna måste anpassa sig till staten istället för tvärtom.

Det händer alltså mycket. Och även om Bitcoin-handlare och eko-ekonomer som Alf Hornborg kommer från olika håll, har de en sak gemensamt: de visar hur vårt ekonomiska system behöver fler alternativ.

Så hur kan vi tänka om? Ekonomisk teori kan verka svårt men det finns en annan tröskel här, och det är just synen på vad ekonomi är. Alternativa ekonomiska lösningar ses ofta per definition inte som ekonomiska, eller ekonomiskt relevanta. Det leder till att vi lätt hamnar i en rundgång, och det blir svårt att både tänka ekonomi och tänka nytt. 

Samtidigt visar situationen i Gallok att ekonomins syn på vad resurser och tillgångar är, akut måste uppdateras. 

Sveriges beslutsfattare och ekonomer behöver åka till Gallok, lyssna på hållbar kunskap, och läsa så mycket alternativ ekonomisk teori de kan på tåget upp.