Debatt: Sverige prioriterar rika aktiebolag framför barns framtid

Nyheten att skolstatistik ska hemligstämplas slog ner som en bomb. Många har med rätta blivit upprörda. Men beslutet är fullt rimligt – givet vårt världsunika skolsystem. Och det kan få långtgående effekter. Låt mig förklara de absurda konsekvenserna.

Skolan styrs enligt marknadsprinciper där aktiebolag uppmuntras att bedriva verksamhet. Politik innebär prioriteringar mellan olika grupper. I Sverige har vi valt att prioritera aktiebolagens intresse framför elevers, medarbetares, samhällets.

Genom att studera Skolverkets statistik går det att dra slutsatser om friskolereformens konsekvenser. Slutsatser som inte ligger i linje med den berättelse som koncernerna och Friskolornas riksförbund vill sälja in. I deras beskrivning tar de ett stort ansvar för skolans likvärdighet. Det stämmer inte alls.

I S-styrda Skellefteå etablerade sig Internationella engelska skolan (IES) 2019. Den politiska ledningen förklarade att IES skulle innebära ett komplement till det kommunala. Men det blev tvärt om. Det blev konkurrens.

Elever söker sig till IES, vilket skapar luckor hos de utkonkurrerade kommunala klasserna. För stadens egna skolor innebär det minskad elevpeng, stora underskott och övertaliga lärare.

Den bistra sanningen är också att elever från mer utbildade hem kräver mindre resurser. Det drar man in grova pengar på. Statistiken visar att det är elever vars föräldrar har hög utbildning som söker sig till IES i Skellefteå. De kan alltså anställa färre och billigare lärare, de som saknar behörighet, eftersom elevunderlaget tillåter det. Men de får samma grundpeng per elev som de kommunala verksamheterna.

I M-styrda Huddinge utanför Stockholm har man förklarat att kommunala förskolor och skolor som inte håller budget kan komma att stängas. Då får fristående aktörer ta över. Samtidigt har politikerna bestämt att budgeten inte ska ökas för att kompensera för löneökningar.

Utan Skolverkets statistik skulle man kunna tro att detta är en tävling på lika villkor. En kamp där det är rimligt att aktiebolag driver skolor – om de gör det billigare. Men det är inte en tävling på lika villkor. För Huddinge kommuns friskolor har störst andel elever som kommer från högutbildade hem, samtidigt som de har lägst andel nyinvandrade elever.

De kommunala skolorna i Skellefteå och Huddinge har tvingats skära ner medan IES aktieägare gjort vinst. Bland annat tack vare att de har mindre resurskrävande elever. Jag vet det eftersom jag, precis som alla andra, har tillgång till Skolverkets statistik. Utan den hade inget av det jag just förklarat varit möjligt att bevisa.

Många tror att höga betyg betyder att en skola är bäst. Men tack vare offentlig statistik har forskare kunnat bevisa att betyg inte sätts rättvist. På Jensens grundskolor fick 66 procent av de studerande högre betyg i matematik än vad de presterade på de nationella proven. På några av IES skolor får en majoritet av eleverna högsta betyg i ett eller flera praktiska ämnen, vilket naturligtvis är orimligt.

Skolverkets beslut att inte längre publicera statistik är ett bara ett exempel på hur ägarnas intressen prioriteras. Väljare och politiker måste acceptera att när inget annat land i hela världen styr skolan enligt marknadsprinciper som vi gör, så beror det på att det är dåligt.

Januariöverenskommelsen har tyvärr placerat frågan om skolors driftsform i frysboxen. De vinstdrivande koncernerna utnyttjar läget maximalt för att ta varje chans att öka sina marknadsandelar. För varje ny koncernskola som öppnas kommer det bli svårare att förändra skolans styrning.

Vinstintresset måste bort från utbildningssektorn. Det svenska marknadsexperimentet måste avbrytas.