Debatt: Sverige måste ge stöd till ukrainska flyktingar

Det har gått ett år sedan Ryssland invaderade Ukraina. För första gången i sin historia beslutade EU att aktivera massflyktsdirektivet, vilket ger flyktingar från Ukraina ett tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd inom EU. Direktivet innebär ett viktigt skydd för många ukrainare som snabbt fått beslut om sitt uppehållstillstånd. Däremot präglas direktivet av en kortsiktighet som hindrar ukrainarnas möjligheter till integration på längre sikt. 

Låt oss titta på några exempel. Personerna som omfattas av massflyktsdirektivet har inte rätt till SFI. Deras tillgång till vård begränsas till enbart den vård som inte kan vänta, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning. Om de får jobb kan de inte ansöka om arbetstillstånd utan måste istället ansöka om förlängt skydd enligt massflyktsdirektivet. 

Sist men inte minst ligger deras dagersättning på 71 kronor om dagen, en nivå som inte har ändrats sedan 1994 och som är lägst i hela Norden.

Det är uppenbart att ytterligare insatser behövs för att tillgodose de praktiska integrationsbehov som inte täcks av massflyktsdirektivet. Civilsamhället är vana att axla rollen som facilitator för nyanländas etablering på arbetsmarknaden, ofta med goda resultat. Exempelvis har 38 organisationer mottagit stöd från Rådet för europeiska socialfonden för att driva så kallade care-insatser som riktar sig specifikt till de som omfattas av massflyktsdirektivet. 

Nu behöver civilsamhället utökade resurser för att kunna fortsätta sitt arbete i en tid av krig, polarisering och hög inflation. Därför är det mycket välkommet att Rådet för europeiska socialfonden öppnat en ny care-utlysning för insatser till de som omfattas av massflyktsdirektivet. Däremot behöver stödet till civilsamhället också sträcka sig lika långt som massflyktsdirektivet gäller om insatserna ska nå sin fulla potential. 

Emellertid är det inte Rådet för europeiska socialfonden som bär huvudansvaret. Det är många fler än de som omfattas av massflyktsdirektivet som behöver civilsamhällets stöd för att komma i arbete. Politiken har makten att ge civilsamhället rätt förutsättningar att möjliggöra detta. Den nuvarande regeringen visar dock inga som helst tecken på att de vill främja integrationen i vårt land.

För det första lyser statsbidragen till civilsamhället med sin frånvaro i Tidöavtalet. Inte heller i regeringens budgetproposition finns någon indikation på utökat stöd till integrationsfrämjande insatser till den ideella sektorn. Istället verkar partierna vilja lägga krut på att kapa den offentliga finansieringen för tolkar och införa ett system där nyanlända behöver kvalificera sig till välfärden innan de får ta del av sociala förmåner och bidrag. Dessa förslag främjar inte integrationen, utan mot­verkar den.

I Nya Kompisbyråns valundersökning Integrationsvalet svarar de största partierna vid rodret, M och SD, att civilsamhället inte ska tilldelas ökade medel för att arbeta med integration. Det är istället de mindre partierna i Sveriges riksdag som inser behovet av ett starkt och välfinansierat civilsamhälle. Undersökningen visar att KD, V, MP och C är de partier som anser att civilsamhället spelar en avgörande roll för integrationsarbetet och därmed också bör tilldelas ökade medel.

Ingen vet hur länge kriget i Ukraina kommer att pågå. Därför behövs civilsamhällets långsiktiga etableringsinsatser mer än någonsin. Vi står redo, men den politiska viljan måste till. Stödet till ukrainska flyktingar får inte upphöra.