Debatt: Sverige kan bli en global vägvisare

Den aktuella säkerhetspolitiska situationen har visat på den politiska sårbarhet som ligger i samhällets beroende av fossila bränslen. Det negativa beroendet från länder som styrs av tyranner har fått Europa att brutalt vakna upp. Ogenomtänkta åtgärder i form av subventioner mot de ekonomiska konsekvenserna av kriget i Ukraina riskerar fördröja frigörandet från den fossila ekonomin. Dessutom beräknas dessa åtgärder direkt göda den fossila industrin inklusive ge ett ansenligt bidrag till den krigskassa som finansierar krigshandlingarna. Subventionerna bör därför även betraktas som ett säkerhetsproblem.  

Staten subventionerar redan den fossila industrin med ofantliga 30 miljarder per år. I stället för ytterligare kontraproduktiva åtgärder behövs att ett modigt ledarskap ser till helheten och vidtar de åtgärder som krävs för att ta oss bort från det suicidala beroendet av fossila bränslen och för oss in i en framtid värd att hoppas på.

Klimatkrisen skyms för tillfället av den brutala ryska invasionen av Ukraina, kriminalitet, medlemskap i Nato, flyktingkris med mera. Klimatkrisen är dock inte än kris som kan ställas på paus tills alla andra samhällskriser är lösta. Klimat­krisen pågår här och nu och är inte frikopplad från de övriga samhällsutmaningarna. För att skapa ett motståndskraftigt samhälle behöver vi tänka helhet, rättvisa och inkludering.

Civilsamhället har än en gång visat sitt engagemang, sin kreativitet och deltagande i demokratin genom att producera ett omfattande samling medborgarförslag (149!) till Klimatriksdag 2022. Tolv motioner röstades fram med det samlade budskapet att omställningen för ett robust samhälle behöver främja rättvisa och livskvalitet, utveckla demokrati och delaktighet, samt stärka rättigheter för människor och natur. De tolv förslagen är väl genomarbetade, konkreta och möjliga att genomföras utan dröjsmål. 

Förslagen i korthet:

Stärk medborgarengagemanget och demokratin i omställningen. Regeringen bör tillsätta ett representativt medborgarråd för att hantera klimatkrisen och utse lämpliga klimatåtgärder, liknande det som prövats i bland annat Frankrike. Statsmakterna bör också tydligt visa på klimatkrisens allvar genom att hålla veckovisa pressmöten där klimatnyheter och åtgärder presenteras för allmänheten.

Stärk medborgarnas kunskaper om klimatkrisen och omställningen. Staten bör anslå en miljard kronor årligen till folkbildningsinsatser om klimat och omställning. Undervisning om klimatkrisen bör införas i grundskolans läroplan. Förutom kunskap för beteendeförändring behöver vi platser för samtal om nya normer och för att hantera det som känns svårt i krisens tid.

Främja livskvalitet och hälsa samt motverka klimatskadlig konsumtion. Regering och riksdag uppmanas införa förbud mot reklam och sponsring från företag i fossilenergibranschen då uppmuntran till fortsatt konsumtion av fossil energi är skadligt för samhället och folkhälsan nu och i framtiden. Momsen bör göras om till en klimatmoms där varors och tjänsters klimatpåverkan bestämmer momsens storlek. En allmän arbetstidsförkortning till 30 timmars arbetsvecka bör också genomföra för att främja livskvalitet framför fortsatt konsumtionsökning för människor som har tillräckligt.

Organisera samhället för klimatneutralitet. Det klimatpolitiska ramverket behöver kompletteras med en nationell koldioxidbudget som begränsar den totala mängden fossilt koldioxid som Sverige får släppa ut innan vi måste nå ner till noll. Även alla Sveriges kommuner ska åläggas att arbeta efter en lokal koldioxidbudget som följs upp årligen och som kommuniceras ut till medborgarna. Samtliga subventioner som flyget får idag bör flyttas över till tågtrafiken.

Stärk ekosystemen och naturens rättigheter – och rättigheterna för dem som försvarar dessa. Den globala klimaträttvisan behöver främjas genom regelverk om naturens rättigheter och genom stärkta rättigheter för människor och rörelser som arbetar för att skydda natur och urfolks livsmöjligheter. Även naturen i Sverige behöver stärkt skydd. Statens skogar ska användas till att skydda kollagret, den biologiska mångfalden, urfolkens rättigheter och rekreationsmöjligheter i första hand. 

Utöver de tolv vinnarna finns 137 förslag som alla återspeglar civilsamhällets bild av hur klimatomställning kan ske på ett socialt och demokratiskt hållbart sätt. Detta är en skattkista för politiker och beslutsfattare som söker ideér och acceptans för klimatåtgärder som gör skillnad. Klimatriksdagen vill uppmuntra samtliga politiker och beslutsfattare att botanisera och låta sig inspireras.

Genom att adressera helheten och sätta människan i omställningen i centrum kan Sverige bli en motståndskraftig välfärdsstat – och en global vägvisare till klimatneutralitet. Det är kärnan i de budskap som Klimatriksdag 2022 sänder till den svenska valrörelsen. 

Vi uppmanar alla väljare att granska partiernas och de politiska företrädarnas vilja att sätta de avgörande framtidsfrågorna i fokus i det kommande riksdags­valet. Vi förtjänar en framtid längre än en mandatperiod. Låt oss ta tag i samhällets sårbarheter på allvar.