Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Sverige borde göra mer för de kvinnor som faller offer för IS

Nadia Murad är en av årets mottagare av Nobels fredspris.
Nadia Murad är en av årets mottagare av Nobels fredspris. Bild: Foto: Francois Mori/AP/TT

Dagens ETC

I dag delas Nobelpriset ut och jag var en av många som blev så oerhört glad över Nobelkommitténs fantastiska val av fredspristagare – Dennis Mukwege och Nadia Murad – för att uppmärksamma kvinnors och flickors situation i krig och konflikter.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Jag är extra glad eftersom jag själv, liksom miljontals andra i min barndom och ungdom, upplevt krig, i hela mitt politiska liv arbetat mot kvinnoförtryck och därför vet betydelsen av denna internationella uppmärksamhet för kvinnorna i både Kongo och i Kurdistan.

Redan 2016 bjöd jag Nadia Murad till riksdagen. Vi var många ledamöter från olika partier som tillsammans med kvinnoorganisationer lyssnade på hennes fasansfulla berättelse om hur hon flytt från slaveriet och våldtäkterna hos IS/Daesh. Hela hennes familj hade mördats av de islamistiska förbrytarna. Nadia lämnade ingen av oss oberörd. På hennes läppar syntes inte ett leende under hela dagen.

Tillsammans med flera andra politiker och kvinnorättsaktivister väckte jag då frågan om att Sverige borde följa Tysklands exempel och som kvotflyktingar ta emot extra utsatta grupper som yezidiska flickor och kvinnor som fallit offer för IS/Daesh övergrepp. Tyvärr fick jag inte ens mitt eget parti bakom mig i detta krav.

Under kriget i forna Jugoslavien uppmärksammades för första gången på allvar att våld mot kvinnor används som ett medel i krigföring, vilket ledde fram till att FN år 2000 enhälligt antog en resolution om kvinnors situation i krig. Men vid sidan av terroristernas slavhandel, och de våldtäkter som hör samman med denna, finns det en vardaglig ekonomi av människohandel i Asien och Afrika. I Det finns 42 miljoner hushållsslavar – kvinnor som det handlas med som boskap och som utsätts för misshandel och sexuella övergrepp. Agenter exporterar och levererar arbetskraft och tjänar stora pengar. Arbetsgivaren köper billig arbetskraft som de behandlar som de vill. Lägst pris på kvinnomarknaden är det på etiopier.

Jag menar därför att Sverige, med sina feministiska ambitioner i utrikespolitiken, borde kunna spela en betydande roll genom att driva på för att engagera kvinnor och minoriteter i fredsprocesser. Den svenska biståndspolitiken borde också inrikta sig på att stödja kvinnorna i till exempel kurdiska Rojava med insatser för demokrati och kvinnors mänskliga rättigheter.  Vi vet att det i dag finns tusentals kvinnor som har rymt eller friköpts från slaveriet hos Daesh/IS. De lider av mycket svåra trauman efter vad de upplevt av misshandel, våldtäkt och andra förfärliga upplevelser. För dessa kvinnor görs mycket litet. Sverige borde arbeta för att stödja dessa kvinnor på olika sätt till exempel genom att upprätta rehabiliteringskliniker för dessa kvinnor i flyktinglägren.

Att Nadia Murad nu får ta emot Nobels fredspris är en viktig symbolisk markering, som riktar uppmärksamheten mot de sexuella övergrepp och det slaveri som särskilt drabbat yazidiska flickor och kvinnor. En dag måste förbrytarna också ställas inför domstol och straffas. Jag hoppas att årets val av fredspristagare också markerar starten på ett mer aktivt internationellt arbete mot slaveri och sexuella övergrepp på flickor och kvinnor.