Opinion
Debatt: Sverige blir bromskloss i EU – på grund av skogsfrågan
Dagens ETC
Sverige håller på att bli ett av de mer bakåtsträvande länderna i EU när det kommer till biologisk mångfald. Mycket bottnar i låsningar i skogsfrågan. Flera riksdagspartier behöver se över sitt förhållningssätt till EU, menar Naturskyddsföreningen. Annars försvåras kommande förhandlingar och Sveriges trovärdighet som föregångsland inom klimat och miljö står på spel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.
Trots flera beslut och strategier har EU inte lyckats stoppa förlusten av biologisk mångfald. För att bryta den negativa trenden vill EU komplettera och ersätta vissa befintliga regelverk, som endast bygger på frivilliga åtgärder.
Därför presenterade EU-kommissionen i somras två förslag som har potential att stärka de kraftigt försvagade ekosystemen och göra verklig skillnad för biologisk mångfald i hela EU.
Det ena förslaget handlar om att restaurera naturområden. Det innebär att förstörd natur återskapas – något som är oerhört viktigt då det inte är tillräckligt med enbart skydd av natur som redan har höga naturvärden för att stoppa naturkrisen. Förslagets övergripande mål är att restaurera 20 procent av land och hav inom EU till år 2030.
På det hela taget är det ett mycket positivt förslag som Naturskyddsföreningen tillsammans med WWF gav tummen upp till. Genom öppna brev uppmanade vi landsbygdsministern, klimat- och miljöministern, berörda svenska Europaparlamentariker, samt EU-kommissionären Ylva Johansson att stötta förslaget.
Tyvärr fick våra tillrop inget gehör. S, C, M, KD och SD sköt ned förslaget genom att hänvisa till subsidiaritetsprincipen. Det innebär att de fem partierna anser att EU inte har befogenhet att presentera förslag inom det aktuella området.
Det andra förslaget handlar om att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel med 50 procent till år 2030. Förslaget innehåller även förbud mot bekämpningsmedel i känsliga områden.
Även här sa S, C, M, KD och SD nej – återigen genom att hänvisa till subsidiaritetsprincipen. I detta fall sa även L nej. Det betyder att MP och V var de enda partierna som sa ja till båda förslagen.
Hur kan det komma sig att det råder så olika uppfattning mellan partierna om vilka områden som EU får presentera förslag inom och inte? När det gäller restaureringslagen finns svaret inte minst i skogsfrågan. Alla partier utom MP, V och L menar att skogen är en nationell kompetens som EU inte ska styra och ställa i.
Det är olyckligt att den här låsningen existerar i svensk politik och att det går ut över flera positiva EU-förslag på miljöområdet. Friska ekosystem och biologisk mångfald är av större betydelse än enskilda staters särintressen. EU är dessutom Sveriges största exportmarknad av skogsråvara. En minskad trovärdighet vad gäller hållbarhet riskerar att på sikt underminera hela den industrin.
Inom kort kan agerandet också resultera i en backlash. Vid årsskiftet tar Sverige över ordförandeskapet i EU. Då har Sverige ett särskilt ansvar för att lyfta sakfrågor och leda förhandlingar mellan EU-länderna under en halvårsperiod.
För att kunna göra det framgångsrikt, kan inte Sverige sätta sig på tvären och agera bromskloss i avgörande framtidsfrågor. Då ger vi andra medlemsländer som är mer negativt inställda till exempelvis frågor om utsläppshandeln och cirkulär ekonomi trumf på hand.
Det är hög tid att flera partier ser över låsningarna i skogsfrågan och sitt förhållningssätt till EU – i synnerhet då många av de som sätter sig på tvären ofta betonar att klimat- och naturkrisen löses bäst på EU-nivå.
Det går inte att spela det kortet om man sedan motverkar förslag som har potential att göra hela EU grönare och friskare. Det är att såga av grenen man sitter på.
