Sverige behöver en nollvision för att stoppa mäns våld mot kvinnor

Han trodde hon var otrogen och hotade att strypa henne med en elsladd. Hon planerade att fly med sina barn, men hann inte. En natt när barnen låg och sov slog han ihjäl henne i badrummet. Hon var Elsa, en av de 16 kvinnor som mördades av sin man förra året.

Vi tänker på Elsas anhöriga och på alla de barn som förlorat sina mammor på liknande frukantsvärda sätt. Mäns våld mot kvinnor får alltför lite uppmärksamhet i den offentliga debatten och få inser hur grov och utbredd denna brottslighet är. Det krävs en nationell mobilisering för att på allvar vända utvecklingen. Mäns våld är i grund och botten mäns ansvar. Därför har alla manliga riksdagsledamöter från Socialdemokraterna lagt en motion som kräver en nollvision för mäns våld mot kvinnor. För att kunna konkretisera och bryta ned det jämställdhetspolitiska målet om att detta våld ska upphöra.

I dag på FN:s dag mot våld mot kvinnor kommer omkring 37 polisanmälningar göras rörandes mäns våldsbrott mot kvinnan de lever med. Så ser det ut varje dag året om. Det här är skrämmande siffror, särskilt med tanke på att de som anmäler utgör en minoritet av de verkligt utsatta. Var fjärde ung tjej uppger att hon varit utsatt för brott – misshandel, våldtäkt eller annat – av sin pojkvän, detta enligt Brå. Omkring 800 kvinnor lever gömda i Sverige. De flesta från en våldsam och hotfull ex-partner.

Så här ser det ut i Sverige, som i internationella jämförelser rankas som ett av världens bästa länder att vara flicka och kvinna i. Det ger oss, och bör ge alla, en hisnande insikt om att mäns våld mot kvinnor är en global pandemi i sig. I Sverige är våldet, trots att vi har bland världens mest omfattande och strängaste lagstiftningar, fortfarande ett av våra största samhällsproblem. Otryggheten i vardagen är påtaglig för alldeles för många, särskilt för unga tjejer, för ensamstående mammor och för kvinnor i arbetaryrken. Var femte kvinna känner ofta oro för att utsättas för sexualbrott.

Hur ser då svaret ut? Medan Moderaterna och de andra högerkonservativa partierna stannar vid höjda straff gör vi socialdemokrater hela jobbet. Vårt svar är både och – både hårdare straff och förebyggande åtgärder. Inte minst måste kvinnor och barn ges bättre möjlighet att lämna en våldsam man och starta ett nytt liv i frihet. Med socialdemokratisk arbetsmarknads- och familjepolitik ökar vi förutsättningarna för att kvinnor ska kunna försörja sig själva och sina barn. Samtidigt tillför vi rekordbelopp till kommunernas kvinnofridsarbete och de idéburna kvinnojourerna för att våldsutsatta kvinnor och barn ska få stöd av hög kvalitet. Vi har sett till att kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer blivit obligatoriskt i bland annat jurist-, socionom-, psykolog- och läkarutbildningen. Vi har också förstärkt Kvinnofridslinjen – dit kvinnor kan ringa kostnadsfritt dygnet runt för att få stöd.

En viktig förebyggande åtgärd är bättre undervisning om sex och relationer, varför vi gjort detta till en obligatorisk del av lärarutbildningen. Alla barn ska ha kunskap om samtycke, sunda relationer och våld, och vi måste skydda dem från mot den våldsporr som är alldeles för tillgänglig idag.

Män som utövar våld mot kvinnor ska straffas hårt av samhället och ändra sitt beteende. Vi socialdemokrater är stolta över att ha infört internationellt banbrytande lagstiftning som kvinnofridslagstiftningen, samtyckeslagen och sexköpslagen. Lagstiftning som vi genomfört trots motstånd högerifrån.

Våra politiska motståndare i det högerkonservativa blocket är fixerade vid att hävda att vi lever på gamla meriter. Kanske betyder det att de faktiskt förstått hur avgörande Socialdemokraterna varit för kvinnofridsarbetet historiskt. Men de bortser uppenbarligen från att vi fortsätter att arbeta dag och natt med frågan. Finns det något parti som genomfört och fortsätter att genomföra reformer på området mäns våld mot kvinnor är det vi.

Sedan vi tillträdde har vi gjort det enklare att övervaka personer som fått kontaktförbud med elektronisk fotboja. Vi har höjt straffen för grov våldtäkt och fler straffskärpningar är på gång på sexualbrottsområdet. Vi vill höja minimistraffet för våldtäkt från två till tre år och minimistraffet för grov kvinnofridskränkning till ett år. Vi vill införa det nya brottet barnfridsbrott som gör det straffbart att utöva våld mot en närstående framför dess barn. Det här skulle göra skillnad för de tusentals barn som lever med en pappa som misshandlar mamma.

Också på området hedersrelaterat våld har den socialdemokratiskt ledda regeringen flyttat fram positionerna, med det nya barnäktenskapsbrottet, utreseförbud, kunskapshöjningar och bättre förutsättningar för att upptäcka och förhindra våldet lokalt. Vi ser just nu över möjligheterna att införa ett särskilt hedersbrott.

Vi fortsätter att stärka både socialtjänstens och polisens möjligheter att ingripa. Polisen specialutbildar hundratals poliser i hela landet i just kvinnofridsbrott.

Nu är det dags att ta nästa kliv framåt. En nollvision, likt den för trafiken, skulle innebära att ansvaret delas mellan samhällets aktörer och medborgarna.

En nollvision kräver att:

- Samhället är uppbyggt på ett sätt som förebygger och hindrar män från att utöva våld mot sin partner och underlättar för kvinnor att lämna och anmäla. Det handlar om att nollvisionen ska vara vägledande i alla processer som kan få effekt på förekomsten av mäns våld mot kvinnor.

- Var och en tar sitt ansvar och agerar om de har en våldsutövande man eller våldsutsatt kvinna i sin närhet.

- Samhället ser till att alla relevanta aktörer har rätt kunskap och förmåga för att i sin roll kunna motverka mäns våld mot kvinnor.

När nollvisionen för trafiken kom på 90-talet var många skeptiska till om den skulle få någon effekt, men den visade sig bli mycket framgångsrik. Den har fungerat som en stark och uttalad ledstjärna för alla aktörer att samarbeta kring. På samma sätt måste vi arbeta mot mäns våld mot kvinnor. Samlat och tillsammans. Det gäller tusentals barns och kvinnors trygghet i vardagen. För flera gäller det livet.

En nollvision för mäns våld mot kvinnor kan ta oss närmre ett starkt och tryggt samhälle för alla.

////

Fredrik Lundh Sammeli (S) justitieutskottets ordförande i riksdagen
Annelie Karlsson (S), gruppledare i riksdagen
Carina Ohlsson (S), riksdagsledamot
Annika Strandhäll (S), riksdagsledamot, jämställdhetspolitisk talesperson
Olle Thorell (S), riksdagsledamot