Opinion
Debatt: Svensk skatteflykt kostar 106 156 undersköterskor
Dagens ETC
Under alltför lång tid har alltför många ägnat sig åt fiffel med miljardbelopp. Paradisläckan, Panamaläckan och Pandoraläckan har tydliggjort att vi ännu inte kommit till bukt med ett globalt samhällsproblem. Det är dags att prioritera frågan, skriver Albert Sadiku (Luf).Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.
Det internationella journalistnätverket ICIJ har i samarbete med över 600 journalister lyckats läcka drygt 11,9 miljoner dokument som berör frågan om skatteflykt. I denna läcka vid namn Pandoraläckan som beskrivs som den största läckan i sitt slag, har över 200 svenskar identifierats som skatteflyktingar.
Detta blev en smärtsam påminnelse av Skatteverkets beräkningar som uppskattar att Sverige förlorar fasansfulla 46 miljarder kronor årligen till följd av “internationellt relaterade skattefel”.
För att sätta dessa siffror i perspektiv så motsvarar det ungefär årslönen för 106 156 undersköter- skor, 89 320 sjuksköterskor eller 73 188 grundskolelärare. Dessa pengar hade med andra ord kunnat vara den välbehövliga injektion som svenska sjukvården är i behov av.
Trots detta konstaterande ägnas knappt någon uppmärksamhet åt detta problem, det var varken ett tema eller ett utspel om detta i senaste partiledardebatten. Den allmänna debatten har trots de hisnande siffror lagt mycket fokus på en alltför ensidig debatt. Man pratar om att få ner antalet flyktingar till Sverige, men inte om antalet skatteflyktingar från Sverige. Man pratar om bidragsfusk, men för lite om skattefusk.
Först och främst gäller det att Skatteverket tar vara på den information som ICIJ kungjort. Förra veckan, fem år efter Panamaläckan, krävde Skatteverket in 577 miljoner kronor. Och tack vare bilaterala samarbeten har Skatteverket tidigare även kunnat återkalla hem gömda pengar som omvandlats till en miljard kronor i skatteintäkter.
Vidare har regeringen tagit ett viktigt beslut genom att säga upp skatteavtalen med Portugal och Grekland, då dessa länders system möjliggjort skatteflykt från Sverige. Ett annat steg i arbetet mot skat- teflykt är offentlig land-för-land-rapportering, där multinationella företag öppet ska redovisa sina vinster och vad de betalar i skatt i sina verksamhetsländer.
I nuläget behöver företagen endast redovisa i det land där moderföretaget hör hemma, vilket försvårar insyn.
I en intervju med Dagens Nyheter hävdar finansminister Magdalena Andersson (S) att en offentlig land-för-land-rapportering inte skulle innebära någon fördel. Men enligt flera oberoende organisationer, däribland Oxfam och Diakonia, är offentlig land-för-land-rapportering en nyckelfråga för att minska möjligheterna till skatteflykt. Trots detta har den svenska regeringen motarbetat EU-initiativ som strävat efter en sådan förändring.
Men en lärdom man kan ta från tidigare nämnda läckor på där här området, är att det ofta är granskande journalister eller oberoende organisationer snarare än statliga myndigheter som gör stora genombrott. Det visar att en offentlig land-för-land-rapportering som ökar offentlig insyn i de stora företagen är väsentligt för att motverka skatteflykt. Dock måste en lägre tröskel sättas än den som föreslås av EU-kommissionen på 750 miljoner euro i årlig omsättning, då detta enligt OECD skulle utesluta 85–90 procent av de multinationella företagen.
Ytan på den skada som skatteflykt ställer till i Sverige har endast skrapats. Utöver den lokala förlusten, skadar skatteflykt även fattiga människor i utvecklingsländer som enligt Internationella valutafonden (IMF) går miste om 200 miljarder dollar om året. Utbildning, mat, rent vatten, sjukvård och säkerhet är saker som miljontals människor rånas på så länge mäktiga politiker och stora företag smiter till skatteparadis. För att stärka välfärden
i Sverige och runt om i världen, måste vi stoppa skatteflykten.
