Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: "Surrogatmödraskap är alltid ett utnyttjande av kvinnans kropp"

Oavsett hur surrogatmödraskap regleras så innebär det en syn på barn som varor och kvinnor som behållare, skriver debattörerna från kampanjen Feministiskt nej till surrogatmödraskap.
Oavsett hur surrogatmödraskap regleras så innebär det en syn på barn som varor och kvinnor som behållare, skriver debattörerna från kampanjen Feministiskt nej till surrogatmödraskap. Bild: Bild: Mahesh Kumar/AP/TT

Dagens ETC

Vi vill att Sverige ska ta ledningen i det internationella arbetet för mänskliga rättigheter och motverka handeln med kvinnor och barn, skriver flera debattörer från kampanjen Feministiskt nej till surrogatmödraskap.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Vi vill att Sverige ska ta ledningen i det internationella arbetet för mänskliga rättigheter och motverka handeln med kvinnor och barn, skriver flera debattörer från kampanjen Feministiskt nej till surrogatmödraskap.

Surrogathandel är ett nytt och växande brott mot kvinnors och barns mänskliga rättigheter. Det har blivit en internationell industri där stora summor omsätts. Att en kvinna används för att föda barn åt andra, så kallat surrogatmödraskap, är idag inte tillåtet i Sverige. En statlig utredning som ska överväga frågan pågår.

Nätverket Feministiskt nej till surrogatmödraskap motsätter sig alla former av surrogatmödraskap då det alltid är ett utnyttjande av kvinnans kropp. Vi står bakom EU-parlamentets resolution från april 2011 där surrogatmödraskap definieras som ett allvarligt problem genom ett utnyttjande av kvinnans kropp och hennes reproduktiva organ.

Förespråkare för surrogatmödraskap brukar hänvisa till så kallat altruistiskt surrogatmödraskap. Det betyder att den födande kvinnan, i teorin, inte tar emot någon form av ersättning vilket är omöjligt att kontrollera.  Pengar, gåvor och sociala påtryckningar och maktmedel går inte att bortse från. I länder som tillåter altruistiskt surrogatmödraskap visar också erfarenheten att det där även förekommer en omfattande kommersiell handel. Surrogatmödraskap är alltid en form av handel, även om det går under en täckmantel av altruism. Ordet ändrar inte verkligheten.

I debatten är surrogatmoderns situation nedtonad. Graviditet är bland det mest riskfyllda en fertil kvinna kan utsätta sig för. Många kvinnor drabbas av bäckenbottenskador med urin- eller avföringsinkontinens som följd. Depression är vanligt i samband med förlossning och kan bli långvarig. Sverige har bland den lägsta mödradödligheten i världen, men trots det dör ett tiotal mammor varje år till följd av komplikationer i samband med graviditet och förlossning. Vi tycker inte att någon har rätt att utsätta andra för sådana risker.

Oavsett hur surrogatmödraskap regleras så innebär det en syn på barn som varor och kvinnor som behållare. Vi vill att Sverige ska ta ledningen i det internationella arbetet för mänskliga rättigheter och motverka handeln med kvinnor och barn.

Amineh Kakabaveh, ordförande, Varken hora eller kuvad.

Anna Lena Mellquist, jourist.

Annika Lundegårdh, ordförande, Centerkvinnorna Uppsala län.

Birger Schlaug, författare, f.d. språkrör (MP).

Birgitta Holm, professor emerita i litteraturvetenskap, Uppsala Universitet.

Carin Holmberg, fil dr i sociologi, Göteborgs Universitet.

Carina Hägg, riksdagsledamot, Socialdemokraterna.

Christine Gilljam, medlem i S-kvinnor och Hbt-Socialdemokrater.

Claes Gustafsson, professor emeritus, Institutionen för industriell ekonomi på KTH.

Désirée Pethrus, riksdagsledamot, Kristdemokraterna.

Ebba Witt-Brattström, professor i litteraturvetenskap, Helsingfors Universitet.

Ewa Larsson, ordförande, Gröna kvinnor.

Gerda Christenson, Kvinnofronten.

Gertrud Åström, ordförande, Sveriges Kvinnolobby.

Ingela Heimann, ordförande, Kvinnliga Läkares Förening.

Jenny Westerstrand, jur. dr. Uppsala universitet.

Johanna Langhorst, journalist och författare.

Jonas Sjöstedt, partiledare, Vänsterpartiet.

Kajsa Ekis Ekman, journalist och författare.

Karin Svensson, ordförande Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige.

Katarina Lindahl, ordförande, UN Women nationell kommitté Sverige.

Kerstin Engle, riksdagsledamot, Socialdemokraterna.

Kerstin Kyhlberg Engvall, förtroendevald i Svenska kyrkan (S).

Liv Strömquist, serietecknare och manusförfattare.

Maj-Inger Klingwall, ordförande, KSAN–Kvinnoorganisationernas samarbetsråd i Alkohol och Narkotikafrågor.

Maria Hagberg, fil mag. i socialt arbete, internationell kvinnorättsaktivist.

Marie-Louise Forslund, förbundsordförande, Kristdemokratiska Kvinnoförbundet.

Meri Helena Forsberg, ordförande, Riksförbundet Internationella Föreningar för Invandrarkvinnor, RIFFI.

Mia Fahlén, överläkare i kirurgi.

Mikael Gustafsson, EU-parlamentariker, Vänsterpartiet.

Nina Björk, författare och kulturskribent.

Rossana Dinamarca, feministisk talesperson, Vänsterpartiet.

Stefan Lindborg, förbundsordförande, Ung Vänster.

Stina Svensson, talesperson, Feministiskt Initiativ.

Tobias Hübinette, forskare.

Yvonne Hirdman, professor i historia, Stockholms Universitet.