Debatt: Subventioner till mjölkindustrin är ett miljöhot

I dagarna kom beskedet från Bryssel att EU satsar 4,7 miljarder kronor i akutstöd för att hålla uppe mjölkindustrin som drabbats av sviktande lönsamhet. De nya bidragen läggs ovanpå en mängd tidigare EU-mjölkstöd. I en tid då Europa har en kraftig överproduktion av komjölk vore det mer logiskt att låta mjölkbönderna ställa om till framtidsbranscher som växtbaserad mat och bioenergiproduktion. När EU istället ytterligare snedvrider marknaden till ko­mjölkens fördel så missgynnas på sikt inte bara miljön utan även hela jordbruksnäringen.

Listan på direkta och indirekta mjölksubventioner från EU är lång och inkluderar bland annat nötkreatursstöd, nationellt stöd, djuromsorgsstöd och en skolmjölkspeng på 1,7 kronor per liter. Eftersom animalieindustrin är så resurskrävande blir även generella jordbruksstöd till dess fördel. Det är anmärkningsvärt att EU nu lägger ännu mer skattepengar på komjölksbranschen – speciellt med tanke på att intresset just tagit fart för klimatsmarta alternativ, som exempelvis havremjölk och växtbaserade pålägg. Vad är EU:s konkurrenslagstiftning till för om inte fall som detta?

EU satsar nu speciellt på marknadsföringsstöd, vilket innebär att komjölksindustrin får flera miljarder kronor bara för att göra reklam för sina produkter. Industrin får också lagringsstöd för att lagra mjölken som mjölkpulver, tills den blir dålig och slängs – eller dumpas i fattiga länder. Dumpningen av mjölk med exportstöd från EU har redan slagit ut hundratusentals småjordbrukare utanför Europas tullunion.

Dessutom ser EU mellan fingrarna när medlemsländerna fuskar mer eller mindre öppet med nationella jordbrukssubventioner, vid sidan om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. De franska mjölkbönderna utlovades exempelvis förra veckan en extra nationell subvention på 28 miljarder kronor, fördelade över tre år. Även de svenska mjölkbönderna har utlovats en rad olika stöd.

EU:s nya mjölksubventioner undergräver också såväl europeisk som svensk miljöpolitik. Eftersom kött- och mjölkproduktion är jordbrukets stora miljöbovar måste produktionen av dessa varor minska kraftigt. Det är alla FN-organ som jobbar med miljö, klimat, matförsörjning och jordbruksfrågor överens om. EU har som övergripande princip för sitt miljöarbete att förorenaren ska betala de samhällsekonomiska kostnaderna som uppstår från föroreningarna. Istället för att låta mejeriindustrin betala sina miljökostnader, så matar man nu alltså in extra subventioner i denna miljöbelastande industri.

Och det är vi som betalar dessa stöd, framför allt till komjölks­industrin i andra EU-länder, med våra skattepengar. Istället för att hålla en olönsam industri under armarna skulle EU kunna främja miljön, säkra mat- och energiförsörjningen genom att låta medlemsländerna ställa om från komjölksproduktion till produktion av bioenergi och den exploderande marknaden av vegetabiliska alternativ till kött och mjölk. Vi hoppas att vi snart får se en mer rationell jordbrukspolitik i EU.

Fotnot: Svensk mat- och miljö­information, SMMI, är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som verkar för en hållbar livsstil av hänsyn till människor, djur och det globala ekosystemet.