Debatt: Stora risker för miljön om strandskyddet lättas

Strandskyddsutredningen som blev klar i slutet av 2020, har ­diskuterats tidigare men den borde nog diskuteras lite till. Inte minst utredningens optimistiska titel, ”Tillgängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd” är en källa för feltolkningar. Tillgänglighet för vem, undrar vi och troligen resten av de 60 procenten av Sveriges befolkning som hoppas att strandskyddet inte ska försvagas. (60 procent av svenskarna vill enligt den undersökning av Kantar Sifo, som beställdes av Naturskydds­föreningen, inte se en försvagning av strandskyddet).

På 1950-talet infördes det nu­varande strandskyddet, och var då i första hand en åtgärd som hörde ihop med allemansrätten. Det handlade just om tillgänglighet. Under de senaste åren har man diskuterat strandskyddets positiva effekter för miljön i minst lika hög grad som att människor bör ha tillgång till stränder och vatten för friluftsliv. Miljöaspekterna gäller både biologisk mångfald och de positiva klimateffekter som strandskyddet bidrar till.

Vad denna nya utredning går ut på är (kortfattat) att strandskyddet ska bort vid insjöar som är mindre än tiotusen kvadratmeter och vattendrag som är smalare än två meter. Dessutom innebär förslaget att länsstyrelsen efter ansökan från en eller flera kommuner helt eller delvis ska kunna upphäva strandskyddet inom ett landsbygds­område, om kriterierna för landsbygdsområde är upp­fyllda.

När det gäller miljön, är ett av Sveriges miljökvalitetsmål (vi har 16 stycken som det är meningen att vi ska leva upp till) ”levande sjöar och vattendrag”. Detta mål når vi inte upp till för närvarande. Om vi inför inskränkningar i strandskyddet kommer våra möjligheter att uppnå detta mål att försämras ytterligare.

Sedan var det detta med fel­tolkningar igen.

Günter Mårder, som är vd för organisationen Företagarna, sa i P1 Morgon den sjätte juli, att strandskyddet för närvarande ”gäller ­generellt i hela Sverige, utan hänsyn tagen till hur situationen ser ut”.

Redan 2009 gjordes ingrepp i strandskyddet som innebar att det blev lättare att få dispens för att bygga och bo i närheten av vatten. Bara under år 2019 beviljades 8 000 sådana dispenser. Med andra ord är det inte bara begreppet ”tillgängliga” som är problematiskt i utredningens titel. Även begreppet ”differentiering” är problematiskt, eftersom det antyder att strandskyddet inte redan är ”different­ierat”, vilket det är.

Riskerna –  om skyddet för småvattendrag och sjöar lättas eller tas bort – är stora. Just i sötvattensområden hotas många arter och ekosystem redan nu med det första ”differentierade” strandskyddet från 2009, men också på grund av generellt allt sämre förutsättningar för djur och växter i Sverige och i världen.

Vi i Naturskyddsföreningen i Göteborg hoppas att hänsyn ska tas till detta, och även till de svårig­heter som drabbar allmänheten om tillgången till stränder minskar, och att förslaget avslås.