Debatt: Stoppa vapenexporten till Brasilien

Bränderna i Amazonas har fått stor uppmärksamhet världen över senaste veckorna. Många av dessa bränder startades medvetet av storbönder som känt sig sporrade av Brasiliens president Jair Bolsonaros retorik om att öppna upp mer regnskog för lantbruk. Detta i syfte att lösa Brasiliens ekonomiska situation. Lantbruksnäringsföretag ligger bakom hela 90 procent av all skogsskövling i Brasilien, speciellt de företag som arbetar med soja- och nötköttsproduktion.

Amazonas är hem för runt 400 olika grupper av urfolk. De har länge mobiliserat sig i gräsrotsrörelser för att motstå industriell utvinning och detta har alltid varit en farlig kamp. Senaste året har en mängd urfolksaktivister utsatts för hot, våld eller mord. Bara häromveckan mördades Maxciel Pereira dos Santos, en urfolksförsvarare som arbetade för FUNAI (en myndighet som tidigare skyddat urfolkens intressen och kultur i Brasilien).

En av Bolsonaros första åtgärder som president var att se till att just FUNAI inte längre har något mandat att identifiera, avgränsa eller fastställa urfolkens territorier. Detta går hand i hand med Bolsonaros vallöfte att urfolken inte ska få “en enda centimeter ytterligare mark tillbaka.”

Det bästa sättet att stoppa skogsskövlingen är att erkänna urfolkens rätt att leva där de bor samt involvera dem i förvaltningen av regnskogen. Områden där urfolken faktiskt har makt över sina territorier är mer bevarande än nationalparker och naturreservat.

Om vi inte fortsätter att sätta press kommer Amazonas att brinna igen och igen. Om vi inte kräver att Brasiliens regering ändrar sina planer kommer Amazonas skövlas i allt större utsträckning än som redan sker, vilket kommer att ha förödande konsekvenser för vår planet. Amazonas är den mest artrika tropiska regnskogen som existerar. Den biologiska mångfalden är enorm och största delen av regnskogen, hela 60 procent, ligger i Brasilien.

Brasilien är ett av de länder som Sverige exporterar mest vapen till. Det är inte enkelt att avbryta samarbetet för våra regeringar är helt beroende av varandra på grund av det svensk-brasilianska kontraktet gällande stridsflygplanet Jas Gripen.

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningens ansvarige för nedrustningsfrågor Linda Åkerström berättar att ”den svenska regeringen aktivt har hjälpt Saab att få igenom affären. Den svenska myndigheten Exportkreditnämnden har gått i god för affären och det statligt ägda bolaget Svensk exportkredit har lånat ut över 40 miljarder kronor för att Brasilien ska ha råd att köpa planen.”

Sverige blir genom denna affären direkt delaktig i Bolsonaros politik. Detta är en president som själv kallar sig för en stolt homofob, som betraktar kvinnor som mindre värda och som anser att USA var mycket mer ”effektiva med att utrota indianerna” än vad Brasilien har varit. Är detta någon vi vill göra affärer med?

Jag tittade nyligen på TV4:S dokumentärserie om före detta polischefen Göran Lindberg, Kapten Klänning, som dömdes för grov våldtäkt sommaren 2010. Göran Lindberg var, innan han blev arresterad, en drivande kraft för att uppmärksamma problem kring könsdiskriminering, sexuella trakasserier och våld mot kvinnor.

Sverige är ett land som gärna skryter om hur miljövänliga vi är. Vi återvinner mycket. Vi driver en bra miljöpolitik. Vi försöker omvandla hela vårt samhälle till att bli mer hållbart. Ekologiska produkter är inne. En av världens just nu mest välkända klimatkämpar är vår egen eldsjäl Greta Thunberg som våra politiker ofta hyllar. Tyvärr lider Sverige som land, ur ett klimatperspektiv, av Kapten klänning-syndromet.

Vi måste kräva att vi slutar låna pengar till Brasilien för att de ska kunna köpa vapen av oss för samma pengar som vi lånade ut. Borde vi ens som land sälja vapen överhuvudtaget? Ska vi verkligen finansiera en regering som ser det som högsta prioritet att skövla regnskogen? Ska vi göra affärer med en regering som kränker urfolkens mänskliga rättigheter? Vi tycker svaret på alla frågor är ett solklart NEJ, det ska vi inte!

Lördagen den 7 september, på Brasiliens nationaldag, anordnade vi en manifestation för Amazonas i Stockholm. Cirka 2000 människor marscherade till Brasiliens ambassad, tillsammans med över 28 andra organisationer och föreningar för att uppmana Brasiliens regering att stärka skyddet för urfolkens mark och rättigheter istället för att försvaga dem.

Med flera stora klimatmöten i september vill vi uppmana Sveriges regering att vara en stark röst i frågan om miljöskydd och mänskliga rättigheter, samt utvärdera sin egen medskyldighet till förstörelsen av Amazonas. Vi uppmanar också Sverige att ratificera och sedan fullt ut implementera FN:s konvention om urfolkens rättigheter (“ILO 169”) från 1989.

Som globala medborgare har vi ett ansvar att höja våra röster och stödja urfolken som länge varnat för förstörelsen av vår planets biologiska mångfald. Tillsammans är vi starka.