Debatt: Statsministern får gärna kopiera socialdemokratisk skolpolitik

Dagen före julafton kom beskedet att Kristdemokraterna och Moderaterna svänger i frågan om att avskaffa underkäntgränsen i grundskolan. Det är en välkommen positionsförflyttning.

Våren 2022 påbörjade den dåvarande S-regeringen en utredning om att avskaffa underkäntgränsen – under högljudda protester av Tidöpartierna. 2023 proklamerade regeringen stolt att F-betyget blir kvar, trots bedömningen från ledande skolforskare att underkäntgränsen måste bort. Efter det har L svängt, och nu alltså även KD och M.

Den liberala utbildningsministern och den moderata statsministern verkar alltså ha slut på idéer och börjar därför snegla mot socialdemokratin för reformer som kan lösa problemen i svensk skola. Gott så. Det borde de göra oftare.

Det är ett litet steg på vägen mot en utbildningspolitik präglad av sunt förnuft.

Socialdemokraterna har återkommande fått städa upp i svensk skola efter högerregeringars flumpolitik och marknadsexperiment. På 90-talet genomförde den moderatledda högerregeringen ett ideologiskt förblindat experiment i den svenska skolan – utan att utreda det ordentligt. Experimentet kritiserades starkt av experter från OECD, som varnade för en ökad skolsegregation och försämrad likvärdighet om förslaget genomfördes. Varningen har idag blivit verklighet, och reformen har även resulterat i växande skillnader mellan elever och sämre kunskaper.

Den borgerliga utbildningspolitiken har nått vägs ände. Här kommer därför en önskelista med socialdemokratisk utbildningspolitik till Ulf Kristersson och Johan Pehrson.

• Avskaffa marknadsskolan. 
Det svenska systemet med vinstdrivande friskolor är världsunikt och har förkastats av såväl marknadsliberala och konservativa som socialdemokratiska regeringar runtom i världen. Vinstdrivande skolor har lägre andel behöriga lärare och lägre lärartäthet, vilket resulterar i en sämre utbildning. Det är ett system som sätter utländska friskoleägares intressen före svenska elever. 


• Gör gymnasieskolan obligatorisk och gör svenska till huvudspråk. 
Idag är genomförd gymnasieutbildning nästintill ett krav på svensk arbetsmarknad. Arbetslösheten är också betydligt lägre bland de som har en gymnasieexamen än bland de som inte har det - framförallt bland de som läst yrkesprogram. Därtill bör svenska vara huvudspråk i hela utbildningskedjan - från förskola till gymnasium. 


• Ta krafttag mot skolsegregationen
. Skolsegregationen har ökat lavinartat som en följd av högerregeringars utbildningspolitik, med sämre resultat och försämrad likvärdighet som följd. För att komma till rätta med problemet behöver köer avskaffas som urvalsgrund - ingen ska kunna paxa en skolplats på högstadiet redan på BB. Därtill har kommuner idag ingen möjlighet att säga nej till nya friskolor. Systemet är till sin natur kostnadsdrivande och spär på skolsegregationen. Ett kommunalt veto mot nya friskoleetableringar måste därför införas.


Högerpartiernas skolpolitik har i decennier bestått av ideologiska käpphästar och marknadsflum. Att regeringen nu genomför socialdemokratisk politik och svänger om underkäntgränsen är välkommet. Det är ett litet steg på vägen mot en utbildningspolitik präglad av sunt förnuft. Men fortfarande sätter Ulf Kristersson och Johan Pehrson friskoleägares intressen över samhällets bästa. Den dag regeringen istället vill börja prioritera svensk skola vet de vilket parti de ska fortsätta kopiera politik ifrån.