Debatt: SSU: Så stoppas den strukturella rasismen

Det krävs en klassmedveten politik för att bekämpa rasismen, skriver Adrian Ericson, ordförande för SSU i Jönköpings län.

Att Sverige har fått ett maktskifte är en stor seger. Stefan Löfvens regeringsförklaring innehöll många viktiga reformer som pekar mot en ny färdriktning. Men regeringsförklaringen får inte bara bli fina ord. Nu måste Stefan Löfven se till att orden också blir till verklig politik.

Uppgiften kommer dock att kantas av utmaningar. Det parlamentariska läget kräver kompromisser och långdragna förhandlingar. I det läget krävs ett starkt SSU som driver på regeringen. SSU kommer aldrig, som vår nya förbundsordförande Ellinor Eriksson uttryckte det: ”bli som MUF – ett flaggviftande, okritiskt personkultsgäng runt statsministern, utan egna förslag.” Stefan Löfven och samtliga partiföreträdare på lokal nivå kan istället förvänta sig ett SSU som kommer att gå före och visa vägen. SSU:s politik kommer att vara viktigare än blind regeringslojalitet.

Därför har SSU presenterat rapporten ”Tolv steg mot ett Sverige utan rasism”, med vår politik för att bryta den strukturella rasismen i Sverige. Tolv skarpa reformer.

Rapporten slår fast att det är omöjligt att förstå och bekämpa rasism utan att förstå ojämlikhet och klass. En antirasistisk politik utan analys av samhällets ekonomiska strukturer kan aldrig utmana rasismens rötter. Därför är högerpolitik aldrig antirasistisk. Regeringstiden när Reinfeldt kunde stå och säga ”jag tillhör ingen klass” är förbi.

Vi har i dag en arbetsmarknad som sorterar människor efter hudfärg, religion, födelseland och språk. Det finns en tydlig koppling mellan rasifiering, osäkra anställningsvillkor och facklig anslutningsgrad. Detta pekar på en mängd förbättringsområden:

1. Vi vill förbjuda arbetsgivares rätt att stapla visstidsanställningar på varandra och ge mindre möjligheter till ofrivillig deltid. Vi vill även att samtliga personer som kommit till Sverige, fått arbetstillstånd och erbjudits tillsvidareanställning, erbjuds permanent uppehållstillstånd. Bostadsbristen är en akut samhällsutmaning som segregerar. Hyresrätter säljs ut och omvandlas till bostadsrätter, nyproduktionen är låg. Hyresvärdar får makten att välja, eller välja bort, hyresgäster – med diskriminering som följd.

2. För att minska bostadssegregeringen vill SSU att möjligheten att ställa inkomstkrav fråntas privata värdar och att ansvaret, inklusive kreditrisken, i stället tas över av kommunen. I tydlig kombination med att nybyggnationen av hyresrätter kraftigt ökas. Generell välfärdspolitik är i grunden antirasistisk. Det offentliga följer en logik som är radikalt olik den privata sektorns: Det offentliga styrs efter behov. Det privata styrs av efterfrågan.

3. Inom välfärden krockar den logiken. Det innebär i praktiken att det i ett samhälle där diskriminering förekommer mycket väl kan vara ekonomiskt rationellt att diskriminera. Därför ska välfärden drivas av det offentliga, och endast i undantagsfall upphandlas.
Den svenska skolan präglas i dag av allt mindre likvärdighet trots skolans roll att utjämna livschanser. Skolverket visar att skillnaden i resultat har ökat mellan både skolor och elever. Samtidigt som fler får högsta betyg i grundskolan blir allt fler obehöriga till gymnasiet. Det förlorar alla på.

4. En antirasistisk skola är en likvärdig skola. Det fria skolvalet har fördelar men är också en avgörande förklaring till den ökade segregationen. Därför måste den reformeras för att säkerställa likvärdigheten, liksom motverka skolsegregationen och återupprätta skolans utjämnande roll.

Jämlikheten är rasismens naturliga fiende. En klassmedveten politik för minskade klyftor krävs för att i grunden bekämpa rasismen. Detta kan endast göras genom att driva progressiva reformer som syftar till att bryta upp klassamhället. SSU vill att Stefan Löfven och Socialdemokraterna tar till sig våra reformer och på så sätt tar ett viktigt steg mot ett samhälle utan rasism.

Adrian Ericson
Ordförande
SSU Jönköpings län