Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Spring inte till lobbyisterna – spring till klimatarbetet

Med en grön taxonomi har många i Sverige uppfattat det som att EU nu vill stänga ner vattenkraften, stoppa svenskt skogsbruk och dessutom på något sätt kommer skada svenska fastighetsägare. Detta stämmer självklart inte, skriver debattören.
Med en grön taxonomi har många i Sverige uppfattat det som att EU nu vill stänga ner vattenkraften, stoppa svenskt skogsbruk och dessutom på något sätt kommer skada svenska fastighetsägare. Detta stämmer självklart inte, skriver debattören. Bild: Bild: TT

Dagens ETC

Nu när det talas om så kallad grön taxonomi inom EU, väller det in mejl till Miljöpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Karolina Skog. Branscher som vill att just de ska få vänta bara lite till. Hållbarhetsfokus verkar vara ”retorik som inte bär utanför miljöseminariernas lyckliga bubbla”.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Varför måste varje steg framåt på miljöområdet bli till en julafton för lobbyister? 

Jag har varit naiv. När jag hört företrädare för näringslivet intyga att de nu tar hållbarhetsfrågorna på allvar, att de driver politiker framför sig, så har jag tänkt att det var ett tecken på en genuin förändring. Men den uppskruvade diskussionen om grön taxonomi inom EU visar att detta är en retorik som inte bär utanför miljöseminariernas lyckliga bubbla.  

Varje gång det presenteras en ny miljölag eller ny miljöskatt så väcker det kraftfulla reaktioner. Retoriken upprepas gång på gång och vi känner enkelt igen tongångarna: just detta förslaget kommer innebära ett dråpslag för företagen. Det går för fort fram och det är inte teknikneutralt. Och vad leder det till? Jo, att storföretagens lobbyister springer fötterna av sig och politiker av olika färg springer tätt efter.

Media för okritisk vidare vilka katastrofala följder det kommer att bli. Intressant nog gäller detta både när det kommer förslag som rör bara Sverige eller om det görs på EU-nivå. 

Den här visan gäller för mycket, och nu senast hörs samma tongångar kring EU-­kommissionen förslag på en grön taxonomi.

Jag är helt säker på att många i Sverige har uppfattat att EU nu vill stänga ner vattenkraften, stoppa svenskt skogsbruk och dessutom på något sätt kommer skada svenska fastighetsägare. Detta stämmer självklart inte. Att det finns många svenska företag som tjänar på en gemensam definition av vad som utgör en grön investering tror jag inte har nått många.

Debatten domineras helt av de som äger marknaden idag och som har investeringar och affärsmodeller att försvara. Men det är faktiskt mer intressant att fundera på vad detta innebär för investeringar och affärer framåt. Vad det ger för förutsättningar för de företag som runt 2030 ska kombinera lönsamhet med att leva upp till hårt ställda klimatkrav. Ur det perspektivet ter det sig mer viktigt att taxonomin blir ett system med miljöambition än att det anpassas efter ett etablerat näringsliv som reagerar med ryggraden vid ny miljöreglering.  

Min mejlbox är full av brev från branschrepresentanter som skriver att det är nog bra med en taxonomi, men delen som rör just deras bransch, den är det nog bäst att vänta med. Ta i ett senare skede. Vattna ur lite mer. Käcka förslag om att det vore enkelt om alla investeringar som följer unionens lagar kan räknas som gröna. Som om vi inte ska utgå från att alla nyinvesteringar gör det. Detta från samma branschorganisationer som ofta framhåller hur viktigt det är att Sverige inte går före, att vi måste agera på EU-nivå för att få en jämn spelplan. 

Det finns i dessa brev en del relevanta delar och användbara medskick, det ska nämnas. Men tonen är tydlig: helst ska detta bara gälla alla andra. 

Med taxonomin blir det enklare att se och jämföra vad som är en grön och hållbar investering. Vanliga sparare ska kunna lita på att en fond som kallas grön inte är greenwash. Enskilda företag kan använda taxonomin som referens för sin strategi framåt. En förvaltare av en pensionsfond kan använda taxonomin för att strategiskt bedöma vilka företag som är lämpliga att investera i. Genom att samma regelverk tillämpas i alla medlemsländer får vi en jämnare spelplan. Alla verkar vara över överens om att detta är något som behövs. Taxonomin kommer även att ha normerande effekt inom både näringsliv och inom EU:s förvaltning. Det är det som skapar sånt liv i luckan. 

Kommissionens förslag är ett 600 sidor långt dokument med tekniska specifikationer. Just nu pågår en fyra veckor lång offentlig konsultation, där alla inom EU kan skicka in sina synpunkter till kommissionen. Jag hoppas att många gör det så att vi kan förmå kommissionen att förändra de delar där de hamnar fel. Men tappar vi bort varför detta behövs och att det kommer att vara bra för de företag som ligger långt framme med sitt miljöarbete så hamnar vi helt fel.  

Och till företag och branschorganisationer som planerar seminarier på temat att just er bransch inte behöver reglering för ni är så himla duktiga på egen hand: Ta istället ett ordentligt snack inom er ledningsgrupp om ni som är så långt framme som ni måste vara.

Spring inte till lobbyisterna – spring till klimatarbetet.