ETC Stockholm
Debatt: Socialtjänsten riskerar diskriminera personer med psykisk ohälsa
ETC Stockholm
Alla har rätt till ett liv utan diskriminering, oavsett funktionsförmåga. En granskning som NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, genomfört visar att många med psykiska funktionsnedsättningar upplever sig diskriminerade av den samhällsinstans som ska vara deras yttersta skyddsnät – socialtjänsten.Det är skribenten och inte ETC Stockholm som står för åsikten.
Kommunerna måste arbeta mer systematiskt med att motarbeta diskriminering av personer med psykisk ohälsa. Just nu finns goda möjligheter – och statliga medel – att göra det i Stockholms län.
I projektet Din rätt erbjuder vi i den ideella samarbetsorganisationen NSPH rådgivning och stöd till personer som upplever sig diskriminerade på grund av psykisk ohälsa. Över 450 personer har hört av sig till rådgivningen sedan den startade i slutet av 2014. Den vanligaste orsaken är att de upplever sig diskriminerade hos socialtjänsten.
En förutsättning för att motarbeta diskrimineringen är att lyssna in hur de berörda faktiskt upplever socialtjänsten. Vår undersökning visar att mer än hälften av socialtjänsterna saknar en löpande dialog med föreningar på psykisk ohälsaområdet och därmed inte har någon sakkunnig part att värdera undersökningarnas resultat ihop med.
Än mer beklämmande är att bara en knapp tredjedel av socialtjänsterna har en handlingsplan mot diskriminering som inkluderar psykisk funktionsnedsättning. Så i stället för att arbeta systematiskt för att motarbeta diskriminering förlitar man sig på de enskilda socialsekreterarnas kompetens och engagemang.
De behövliga åtgärderna kan handla om att utbilda chefer och personal i frågor som rör bemötande och diskriminering eller att kommunicera med mottagarna av stödet på ett sätt som är lättillgängligt även om ens hälsotillstånd gör det svårt att sätta sig in i komplicerade regler.
När vi studerat svaren från de 193 kommunerna är det bara sex stycken som både arbetar med god systematik och som genomfört förebyggande åtgärder. De två sakerna verkar hänga ihop. God systematik leder till fler åtgärder, och tvärtom. Slutsatsen verkar vara att börjar man lyssna kommer man vilja skapa bättring – kort sagt att brukarinflytandet ger effekt.
Kommunerna samlar nu in data om livsvillkor och insatser för personer med psykisk ohälsa. Utifrån dem ska man göra analyser, sätta mål och ta fram handlingsplaner för de kommande årens utveckling inom området psykisk hälsa, bland annat för att stärka den enskildes rättigheter och delaktighet. Kommunerna i Stockholms län får i år omkring 57 miljoner kronor för att genomföra detta. Men i årets handlingsplaner lyser särskilda insatser för att inom socialtjänstens arbete motverka sådan här diskriminering tyvärr med sin frånvaro.
Detta är ett gyllene tillfälle för kommunerna att skapa nya arbetssätt för hur man för en dialog med målgruppen och tillsammans diskuterar hur man kan förebygga diskriminering och hålla hög kvalitet. Det vilar ett stort ansvar på kommunernas axlar att tillgodose allas rätt till ett liv utan diskriminering.
