Hoppa till innehållet

Jämställdhet

Debatt: Snippadomen rivs upp – men det räcker inte!

Bild: TT

Dagens ETC

Det var omöjligt att missa det ramaskri som följde hovrättens beslut i våras när de friade en man som hade dömts för våldtäkt mot barn i tingsrätten, skriver debattörerna.

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Många reagerade på att hovrätten valde att slå upp ordet ”snippa” i en ordbok och därefter konstatera att det inte gick att utesluta att flickan med ordet snippa menade utanpå de yttre könsdelarna och inte inuti hennes vagina – trots att hon tydligt berättat att fingret varit ”långt inne i snippan”.

Anledningen till att detta tolkande fick en sådan stor betydelse är att det för brottet våldtäkt krävs att fingret är inuti snippan. Om det varit utanpå hade mannen kunnat dömas för andra brott, men inte våldtäkt. I detta fall hade dock åklagaren strukit andrahandsyrkanden så som sexuellt övergrepp mot barn.



Den här gången hoppas vi att rättssystemet inte sviker.

Vi var många som protesterade mot hovrättens domslut. Det skapades upprop med 200 000 underskrifter, hashtags, demonstrationer och i nyhetssändningar, artiklar och debatterande inlägg stred civilsamhället för flickans upprättelse.



Fallet har nu prövats i Högsta domstolen, som meddelat att rättegången ska tas om. Det är en viktig signal, anser vi som arrangerade protesterna. Vi krävde att flickan skulle få rättvisa och att Högsta domstolen skulle skicka tillbaka fallet för ny prövning, vilket är precis vad som nu sker.

Den här gången hoppas vi att rättssystemet inte sviker. Ett finger i snippan är våldtäkt.

Vidare vill vi återigen uppmärksamma att detta inte handlar om ett exceptionellt, enstaka misstag. Det handlar om hur illa rättssystemet skyddar offer till följd av bristen på kunskap när det gäller sexuella övergrepp generellt och i synnerhet sexualbrott begångna mot barn.



Hela rättsväsendet behöver ett omfattande kunskapslyft gällande sexuellt våld, barnperspektiv och konsekvenser för utsatta. Vi kräver att en nationell utbildning införs på polis-, socionom-, samt juristutbildningen och hos redan verksamma jurister, domare, åklagare, polisanställda och även nämndemän.

Att snippadomen rivs upp och förhoppningsvis leder till en fällande dom i hovrätten den här gången kan innebära en upprättelse för flickan.


Men om våra makthavare tar barns lidande och utsatthet på allvar är det uppenbart att en enstaka rättvis dom inte räcker. Det ska inte kunna hända. Hela systemet måste stärkas för att inte ett enda barn ska kunna bli utsatt för våldtäkt, berätta sanningen och sen ändå inte bli lyssnad på av vuxenvärlden.

Våra politiker har nu en möjlighet att göra stor skillnad. Vi har inte råd att vänta på förändring längre. Allt annat än en nationell utbildning inom rättsväsendet om sexualbrott är ett svek mot våra barn.