Debatt: Sluta sätta lön efter kön

I Sverige tas ytterst små myrsteg mot mer jämställda löner. Enligt På tal om kvinnor och män, lathund om jämställdhet 2016 tjänar nu kvinnor 87 procent av mäns lön – en hel procent mer än förra gången 2014, när lathunden kom ut förra gången.

På tal om kvinnor och män utges av Statistiska centralbyrån och presenterar statistik över kvinnors och mäns villkor i Sverige inom många områden. Boken innehåller inga Fake news, och den håller för en källkritisk granskning. När det efter ett helt liv kommer till pensionerna så kan kvinnor kvittera ut 67 procent av männens pension. Även här har det blivit en procent bättre. Ska kvinnorna nöja sig med denna utveckling. Nej! Det pensionssystem vi har i dag, producerar kvinnliga fattigpensionärer på löpande band.

Enligt en artikel i Svenska dagbladet kommer det att ta 118 år innan lönerna blir jämställda. En anledning till att det går så långsamt är att vi i Sverige har ett system där arbetsmarknadens parter gör upp om lönerna, med industrin som märke. 

Feministiskt initiativ har sedan 2007 drivit ett förslag om en jämställdhetsfond för att komma tillrätta med löneskillnaderna. Fonden finansieras via en höjd arbetsgivaravgift på en halv procent och ett lika stort statlig tillskott. Vidare anser vi att Medlingsinstitutets uppdrag ska ändras så att jämställda löner prioriteras före institutets andra uppdrag. Kvinnorna måste få mer under en tid för att en utjämning ska ske.

I Norrköping kommer handlingsplaner för jämställda löner att upprättas varje år från och med 2017. Det är bra att handlingsplanerna kommer att upprättas årligen igen efter att ha publicerats vart tredje år under en tid.

Jag har studerat handlingsplanerna och jag blir förbryllad när jag läser dem. De ger mig fler frågor än svar. Ja, vi har inte jämställda löner i kommunen och knappast rättvisa heller är den slutsats jag kommer fram till. 

Det system, som handlingsplanerna bygger på när man jämför olika yrken med varandra, kallas för lönevågen. Ett system som har kritiserats från fackligt håll för att ge kvinnligt kodade yrken, såsom lärare och undersköterska, för låga poäng. 

Det senaste utspelet att ge vissa lärare cirka 2 500 kronor mer i månaden genom lärarlönelyftet har gjort lärarna upprörda, och en del har avslutat sin anställning i kommunen, mitt i terminen.

Marknadskrafterna har haft en tydlig inverkan också. Nya, oerfarna lärare har fått en bra ingångslön på grund av att lärare har blivit ett bristyrke, medan många lärare, som tjänat kommunen troget, har hamnat på efterkälken. Jag tror att det börjar bli dags att ompröva de individuella lönerna. Pendeln håller på att svänga. I Lund har några vänsterpartister motionerat om att inrätta befattningslöner i stället, där man utgår från förutsägbara faktorer som utbildningens längd och nivå och antal år i yrket. De kriterier som kommunen använder sig av kan tolkas mycket olika av olika chefer, och det tar mycket lång tid att genomföra alla lönesamtal. Den tiden kunde användas bättre, till exempel till att fortbilda personalen i stället.