Hoppa till innehållet

ETC Uppsala

Debatt: Sluta kringgå pedagogiken!

För ett universitet i världsklass krävs det inte bara forskningsanknuten utbildning, utan även utbildningsanknuten forskning. 
För ett universitet i världsklass krävs det inte bara forskningsanknuten utbildning, utan även utbildningsanknuten forskning.  Bild: Bild: Tor Johnsson/SvD/TT

ETC Uppsala

All utbildning vid universitetet ska ges med god pedagogik som grund. För att vi studenter ska kunna tillgodogöra oss utbildningen och få ett vetenskapligt förhållningssätt till vårt utbildningsområde är pedagogisk kunskap hos undervisande personal nödvändigt och därför behöver speciellt professorer vara pedagogiskt skickliga. Den undervisande personalen måste även ges tid, möjligheter och resurser till högskolepedagogisk utveckling och utövande.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte ETC Uppsala som står för åsikten.

Vid Uppsala universitet finns ett formellt krav att de som rekryteras och befordras till professorer ska ha tio veckors relevant, högskolepedagogisk utbildning. Det är förvånansvärt ofta som reglerna gällande pedagogisk meritering kringgås till förmån för tunga forskningsmeriter. För oss studenter är det självklart viktigt att professorerna är duktiga inom sitt forskningsämne men lika viktigt är det att de har förmågan att tillgängliggöra den kunskapen för oss.

Universitetet använder många olika ursäkter för att anställa en sökande trots avsaknad av dessa tio veckors pedagogisk utbildning. Antingen att sökanden varit verksam utanför den svenska universitetsvärlden och därmed inte har erbjudits pedagogisk utbildning, att de andra sökande hade ännu sämre meriter, att det är en så framstående forskare att de verkligen inte kan tacka nej eller att personen undervisat X antal tusen timmar och att det borde ses som motsvarande kunskap. Men timmeslånga monologer motsvarar inte pedagogisk utbildning. Det är som att kalla en person för kock bara för att hen kokat X antal tusen liter pasta. Det är skillnad på kvalitet och kvantitet.

I ett system där bristande pedagogiska meriter ursäktas finns mindre incitament att uppnå kraven. Uppsala universitet skulle här kunna driva på för en förändring. Om universitetet inte frångick kravet på tio veckors pedagogisk utbildning skulle de sökande antagligen lägga mer tid och energi på att skaffa sig utbildningen. Som välrenommerat universitet har Uppsala universitet råd att säga nej till de som inte uppnår de krav som ställs. I förlängningen har ett sådant ställningstagande potential att förändra synen på pedagogisk skicklighet inom hela högskolesektorn.

Vid internationella rekryteringar kan det däremot även fortsättningsvis vara svårt för de sökande att uppnå kravet på pedagogisk utbildning. För dem och andra som saknar grundläggande pedagogisk utbildning finns det möjlighet att komplettera detta inom en tydligt utsatt tid. Emellertid sker ingen uppföljning om utbildningen påbörjas eller fullgörs av de som erbjuds den. Uppsala studentkår vill att det vid rekryteringstillfället görs en individuell uppföljningsplan där det tydligt framgår hur och när komplettering ska ske. Vi tror det skulle leda till att fler professorer vidareutbildar sig, något som både den enskilda professorn, universitetet och studenterna gynnas av. För ett universitet i världsklass krävs det inte bara forskningsanknuten utbildning, utan även utbildningsanknuten forskning.

Ämnen i artikeln