Sluta blunda för våra konsumtionsutsläpp

Bakom klimatarbetet döljer sig en stor blind fläck: våra konsumtionsbaserade utsläpp – alltså de utsläpp som uppstår, inte minst i andra länder, till följd av vår konsumtion. Trots att de här utsläppen utgör den största delen av vår klimatpåverkan finns det inget politiskt nationellt mål om att minska dem. Det är inget annat än ett politiskt självbedrägeri.

Det handlar om att bedriva en klimatpolitik med ryggrad.

Så sent som 2022 enades riksdagens alla partier om att införa ett mål och en strategi för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen. Konkreta förslag ligger färdiga att införa, men Tidöregeringen har valt att inte agera. Tvärtom har regeringen bromsat arbetet med att komma åt de konsumtionsbaserade utsläppen genom att bland annat höja momsen på reparationer och stoppa införandet av klimatkrav i lagen om offentlig upphandling.

Ett nationellt mål för konsumtionsbaserade utsläpp skulle inte bara ge en mer rättvis bild av Sveriges klimatpåverkan, utan också skapa incitament för hållbar konsumtion. Genom att sätta tydliga mål kan vi styra mot en framtid där våra konsumtionsmönster är i linje med Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.

För att nå ett sådant mål behövs en kombination av politiska styrmedel, tekniska innovationer och förändrade konsumtionsvanor. Alla behöver göra sin del och regeringen har en tung roll. Vi kräver att regeringen agerar genom att:

• Införa klimatkrav i offentlig upphandling. Offentlig sektor är en enorm inköpare och kan genom att ställa höga klimatkrav skapa en efterfrågan på klimatsmarta varor och lösningar. När Tidöregeringen tillträdde stoppades den lagändring om klimatkrav i lagen om offentlig upphandling som skulle trätt i kraft 2023. Det var ett ogenomtänkt och oansvarigt beslut som regeringen måste backa på.

• Styra bort från slit och släng och skala upp cirkulär ekonomi. Produkter ska designas för att kunna repareras och återvinnas. Lagstiftning ska garantera konsumenten rätten att reparera. Delningstjänster för allt från bilar till kläder behöver gynnas. Alla dessa åtgärder ökar resurseffektiviteten och minskar behovet av nyproduktion. För att skala upp återvinning krävs ökad efterfrågan på återvunnet material och nya innovationer. Vi vill se fler krav på andel återvunna material i nyproduktion och ett investeringsstöd, Cirkuleringsklivet, för att stötta utveckling av nya tekniker.

• Sätta stopp för greenwashing och göra hållbara val billigare. Ge konsumenter verklig makt att välja hållbart med bättre information och incitament att välja hållbara alternativ genom skarp lagstiftning mot grönmålning och att sänka eller slopa momsen för exempelvis begagnat och reparationer.

• Skärpa klimatreglering av byggsektorn. För att minska utsläppen från byggsektorn, som står för både en stor del av Sveriges utsläpp och en betydande del av konsumtionsutsläppen behövs nya gränsvärden för utsläpp vid byggande och tydligare styrning mot renovering och återbruk. I dag premieras rivning, trots att byggsektorn också är en av de största avfallsgenererarna i landet.

• Ställa klimatkrav på det vi importerar. Genom att skriva in tydliga klimatkrav i handelsavtal och införa hållbarhetsregler för företagens hela värdekedjor kan politiken styra mot minskade utsläpp från vår import.

Att införa ett nationellt mål för konsumtionsbaserade utsläpp handlar inte bara om att räkna rätt. Det handlar om att bedriva en klimatpolitik med ryggrad. Om att sluta sopa utsläppen under mattan bara för att de inte sker innanför våra gränser. Om att ta ansvar – fullt ut. När vi tar ansvar stärks Sveriges roll som en global ledare i klimatarbetet.