Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Slopa företagens utsläppsbidrag

”I stället för att ge incitament till nödvändig innovation låser vi fast europeiska företag i omodern och smutsig teknik”, skriver debattören.
”I stället för att ge incitament till nödvändig innovation låser vi fast europeiska företag i omodern och smutsig teknik”, skriver debattören. Bild: Bild: Jessica Gow/TT

Dagens ETC

”Om vi ska lyckas nå våra klimatmål måste vi få ett slut på detta gratis­åkande.”
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Gratisåkande ses sällan som något positivt. Därför är det märkligt att många företag tillåts åka snålskjuts i EU:s klimatarbete. Gratisåkandet sker inom ramen för EU:s kanske viktigaste verktyg för att minska utsläppen av växthusgaser: systemet för handel med utsläppsrätter. Inför valet till Europaparlamentet i maj måste en reform av utsläppshandeln komma upp på agendan. Klimatpolitiken måste göras rättvis, och gratisåkandet få ett slut.

Grundtanken i EU:s system för handel med utsläppsrätter är enkel. För varje ton koldioxid ett företag släpper ut måste det betala. Likaväl som du köper en biljett när du tar tåget, betalar företag för rätten att släppa ut växthusgaser. Löner, räls- och vagnunderhåll måste betalas – skadorna på klimatet likaså.
 


Utsläppshandeln omfattar runt 45 procent av EU:s utsläpp, och behandlar områden som energi och tillverkningsindustri. Priset för en utsläppsrätt – rätten att släppa ut ett ton koldioxid – styrs av tillgång och efterfrågan. På så sätt får företag incitament att modernisera sina verksamheter, samtidigt som bolag med effektivare produktion får en konkurrensfördel. Lägre utsläpp innebär lägre kostnader.

Det är en elegant marknadslösning för att minska utsläppen. Problemet är bara att systemet inte fungerar fullt ut.

Utsläppshandelns grundläggande problem är att priset på att släppa ut länge varit för lågt. Det beror på att alltför många utsläppsrätter finns på marknaden. Den svenska regeringen har arbetat hårt för att ändra på detta, och 2018 trädde regler i kraft som minskar tillgången på utsläppsrätter. Sedan dess har priset på att släppa ut stigit markant, men ett centralt problem kvarstår. Många utsläppsrätter ges nämligen ut gratis – en typ av utsläppsbidrag som helt undergräver vårt klimatarbete. Om vi ska lyckas nå våra klimatmål måste vi få ett slut på detta gratisåkande.

De som stödjer det nuvarande systemet menar att utsläppsbidragen förhindrar företag att flytta från Europa, till länder där de inte behöver betala för att släppa ut. Det motiverar varför utsläppsrätter motsvarande runt sex miljarder ton koldioxid kommer ges ut helt gratis mellan 2021-2030. Det motsvarar mer än 113 gånger Sveriges årliga utsläpp. Till 2030 ska vi i Sverige dessutom minska våra utsläpp med 63 procent, samtidigt som gratisåkarna får fortsätta smutsa ner. Det är orimligt.

Rädslan för att företagen utan utsläppsbidrag kan flytta utomlands är befogad. Resonemanget är dock alltför kortsiktigt. I takt med att världen minskar sina utsläpp – till 2050 ska utsläppen sammantaget vara noll – kommer vi gradvis behöva ställa om till grönare och modernare teknik. De som lyckas ta fram framtidens innovationer kommer därmed att skörda globala framgångar, medan de som hamnar efter i utvecklingen kommer konkurreras ut.

Om vi ska säkerställa vår industris framtida konkurrenskraft är utsläppsbidrag därför helt fel väg att gå. I stället för att ge incitament till nödvändig innovation låser vi fast europeiska företag i omodern och smutsig teknik. I stället för att gynna de företag som ligger i framkant, ger vi de minst effektiva företagen bidrag utan krav på motprestation.

Inför EU-valet i maj är det nödvändigt att klimatet och dessa utsläppsbidrag sätts högt upp på agendan. Jag och Miljöpartiet kommer att driva på för en rättvis klimatpolitik där alla gör sin del. Gratisåkandet i klimatpolitiken måste få ett slut.