Debatt: Släpp köttskatten - vidga vyerna

Djupt engagemang kan ibland gränsa till fanatism som kan få inblandades omdömen att leda dem till överdrifter i deras argumentering. Som ett exempel på det låt oss titta Superveganerna Malmström/Norbergs text (Dagens ETC 7/6 -17) med rubrik ”Inför köttskatt – stoppa övergödning och bottendöd”.

Herrarna inleder sin text så här ”En betydande del av Östersjöns övergödningsproblematik är kopplad till vår köttkonsumtion.” Det är väl ändå att ta i, i Malmö som jag känner väl tömde renhållningsverket stora delar av sina sopor direkt i Öresund till en bit in på 1950-talet.

Platsen kallades och kallas fortfarande för ”Spillepeng”. Danskarna i Köpenhamn höll på några år längre. Reningen av det avloppsvatten som gick ut i havet var säkerligen ytterst bristfällig. Så här såg det ut runt hela Östersjön också. Tyvärr finns det nog några platser kvar som har ytterst bristfällig rening innan skiten når vattnet.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Till detta har vi de många och stora trä- och pappersmassaindustrierna kusterna runt som väl först på senare år har förbättrat reningen av sina utsläpp och samma gäller säkert andra stora industrier som sökt sig till kusterna.

Utan att kunna referera till någon vetenskaplig auktoritet vill jag påstå att orsaken till bottendödligheten i Östersjön skall sökas i ovanstående.

Det är nog helt korrekt att det fortfarande läcker ut allt för mycket växtnäringsämnen i våra vattendrag. Men att skylla det på vår köttkonsumtion är att ta i. Att odla gräs till boskapen eller säd, betor och potatis till människor kräver växtnäring för att få ett lantbruk att fungera under de ekonomiska regler som våra samhällen är organiserade i idag.

Plocka biogasen ur gödseln så får vi fram betydligt renare gödsel att sprida på våra åkrar. Men då krävs det en annan ekonomisk ordning än att låta bönderna prispressa varandra till döds.

Vidga vyerna och låt köttet få sin rimliga andel i hela nedsmutsningsprocessen men fortsätt att bevaka jordbrukspolitiken men inse att den har en ekonomisk styrsida.