Debatt: Skydda vindkraften från kommuners godtycke

För att klara Sveriges åtaganden inom Parisavtalet måste utsläppen av växthusgaser minska snabbt i närtid. Regeringen har satt som mål att Sverige ska vara klimatneutralt 2045 och SSAB anser att de kan fasa ut mycket av de fossila bränslena redan till 2030.

För att klara detta kan elbehovet så mycket som fördubblas när industrin och transporter elektrifieras. Det kräver energisatsningar i en skala Sverige knappt sett tidigare – mängden el är avgörande för hur vi klarar klimatomställningen.  

Det finns inte en enskild satsning, kraftslag eller teknik som kommer att lösa elbehovet, men det är tydligt att vindkraften är viktig. Vindkraften har potential att producera mer el än Sverige idag förbrukar per år och är förnybar. Det är också det kraftslag som växer snabbast i Sverige, har låga kostnader och drar till sig intresse från investerare.   

Samtidigt finns det en rad hinder som hindrar oss från att nå den utbyggnadstakt av vindkraft som krävs. Enligt miljöbalken krävs kommunal tillstyrkan för att få bygga ny vindkraft, men det finns inte några tydliga krav, kriterier eller någon tidsgräns för kommunernas beslut. Det skapar en särskild osäkerhetsfaktor för investerare då kommunernas reaktioner ofta är oförutsägbara.  

Det är inte en hållbar ordning för företag som vill göra de mångmiljoninvesteringar som samhället efterfrågar. Stora resurser läggs ned redan under planeringsfasen och en bättre förutsägbarhet krävs för att skapa en stabil marknad för alla parter – från investerare till företag, kommuner och närboende.   

För att skapa en mer långsiktig och förutsägbar ordning, men samtidigt bevara kommuners inflytande, utreddes frågan under 2020. Utredningen ”En rättssäker vindkraftsprövning” föreslår ett antal förändringar. Framför allt bör kommunens beslut komma tidigare i processen, som också ska motiveras och vara bindande, anser utredarna. Kommunerna ska dock fortsatt ha möjlighet att säga nej till vindkraft och förslagen ska inte heller påverka ­möjligheterna att överklaga ­utifrån miljöskäl.   

Såväl näringsliv, kommuners intresseorganisationer som miljörörelsen stöder utredningens förslag. De skulle främja nya projekt och investeringar. Förslagen stämmer överens med den lagrådsremiss som Miljödepartementet nyligen presenterade, och nu är det upp till regeringen att också presentera förslagen för riksdagen. S har tidigare meddelat att de vill sondera terrängen och nå en majoritet i riksdagen först, men nu har regeringen bara fram till slutet av mars på sig innan deadlinen för att lämna in propositioner har passerat.

En reformerad process för kommunal tillstyrkan av vindkraft medför inte per automatik att fler utbyggnader kommer att godkännas. Däremot kommer det innebära att det inte i onödan behöver läggas resurser på tillståndsprocesser som ändå aldrig hade lett till att vindkraftsprojekt skulle genomföras.  

För att kommuner ska säga ja till vindkraftsetablering behöver istället de nyttor vindkraft bidrar med förstärkas. Idag finns olika typer av frivilliga incitament till kommuner och lokalsamhälle. En översyn av hur incitament för vindkraftsutbyggnad kan utvecklas kan vara en viktig pusselbit för ökad transparens och acceptans för utbyggande av ny vindkraft i  hela landet.

Att kommunerna ska ha rätt att besluta om etableringar är viktigt ur ett demokratiskt perspektiv, men det är viktigt att komma tillrätta med den oförutsägbarhet som råder idag.

Därför behöver formerna för kommunernas veto regleras.  

Här finns färdiga förslag på regeringens bord. När det väl presenteras för riksdagen måste våra politiker ta sitt ansvar för att ta Sverige ett steg närmre en mer rättssäker och förutsägbar grön industri.