Debatt: Skulle du klara dig på 10 000 kronor före skatt?

Skulle du klara dig på mindre än 10 000 kronor före skatt? Varje månad? Under hela ditt liv? Personer med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom som aldrig kan arbeta, tvingas leva i livslång fattigdom. Varför uppmärksammas inte den här gruppen?

Levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning har försämrats under senare år, det gäller särskilt de som inte kan förvärvsarbeta. Det visar Myndigheten för delaktighets, MFD:s aktuella uppföljning av funktionshinderpolitiken 2017.

Skillnaden i ekonomisk standard mellan de som arbetar och de som lever på sjuk- och aktivitetsersättning har ökat dramatiskt sedan 2006. Medan inkomsterna för de som arbetar har ökat med cirka 60 procent under perioden 1995–2012 har personer utan förvärvsarbete haft oförändrade inkomster under drygt 20 år.

De lägsta avtalade lönerna på svensk arbetsmarknad har passerat 20 000 kronor i månaden, medan inkomstnivån för de som har sjuk- och aktivitetsersättning på garantinivå som högst når upp till 9 290 kronor före skatt.

Närmare 170 000 personer (95 000 kvinnor och 74 000 män) lever idag på denna låga försörjningsnivå. Under hela livet. Det är ovärdigt ett välfärdsland som Sverige. Varför uppmärksammas inte de här människorna och deras förtvivlat dåliga förutsättningar? Har politiker, massmedia och fattigdomsforskare helt missat att gruppen existerar?

Möjligheten att välja var man vill bo är starkt begränsad för den som lever med en funktionsnedsättning. Har man dessutom behov av särskilt boende som innefattar någon typ av service, är hyran i regel långt högre än motsvarande bostäder med samma yta. För att klara hyran, måste många av de som lever på sjuk- eller aktivitetsersättning också söka bostadstillägg. Trots att bidragstaket höjts till 5 600 kronor per månad, får en fjärdedel av de som har bostadstillägg inte täckning för hyran.

Den som har en funktionsnedsättning har dessutom ofta utgifter som andra inte har, till exempel för färdtjänst, rehabilitering, läkemedel eller tandvård. Det finns vissa utfyllnadsstöd för olika utgifter, men de är långt ifrån tillräckliga.

Personer som lever med garantiersättningen som enda försörjning saknar helt ekonomiska marginaler. Månadsutgifterna är ofta högre än inkomsterna. I praktiken försörjs många av sina anhöriga. Den enskildes dåliga ekonomi blir osynlig, eftersom de anhörigas tillskott gör att de slipper söka försörjningsstöd, medan de anhörigas ekonomi drabbas hårt. (”Fångad i fattigdom”, 2018, FUB)

En del av de som aldrig kan arbeta lider av psykisk ohälsa. ”Anhörigstudien” (Schizofreniförbundet, 2012) visar att anhöriga lägger cirka 14 procent av sin inkomst för att stötta sina anhöriga med psykisk ohälsa.

Flera av de ekonomiska stöden, exempelvis bostadstillägg, förutsätter att mottagaren inte har några egna tillgångar. I praktiken innebär det att människor i den här situationen är undantagna både äganderätt och arvsrätt. De kan aldrig påverka sin ekonomiska situation till det bättre.

Rätten till en god försörjning handlar inte bara om det lägsta ekonomiska skyddsnätet, utan också om möjligheterna att leva ett gott liv. Att ha ett hem, en meningsfull sysselsättning, fritidsaktiviteter, ett socialt umgänge och att själv kunna bestämma över sin vardag och sina livsval. Utan dessa möjligheter saknas förutsättningarna för ett gott liv. Dagens socialförsäkring ger inte tillräckligt skydd för de som aldrig kan jobba. En av välfärdens grundprinciper – att den som lever med en funktionsnedsättning inte ska drabbas av fattigdom – upprätthålls inte.

Funktionsrätt Sverige vill därför se politiska förslag som innebär:

• att garantinivån i socialförsäkringen återställs till nivåerna för rådande lägsta avtalade löner på arbetsmarknaden och indexregleras mot den allmänna löneutvecklingen.
• att personer med funktionsnedsättning får ett lagstadgat skydd för en miniminivå av disponibel inkomst när samtliga inkomster och utgifter vägts samman.
• att äganderätten säkerställs även för de som aldrig kan jobba. Arv, gåvor, tillfälliga försäkringsersättningar eller andra oväntade inkomster ska inte påverka stöden för att klara den dagliga livsföringen.

Lars Ohly, ordförande Funktionsrätt Sverige