Debatt: Skruva upp styrmedel – helt fel att montera ned

Klimatskadliga utsläpp från konsumtion i rika länder är betydligt större än utsläppen från produktion. Det gäller inte minst svenska utsläpp. Utsläppen från Sveriges konsumtion uppgår 2022 till 88 miljoner ton koldioxidekvivalenter, enligt SCB:s senaste statistik. Växthusgasutsläpp från Sveriges ekonomi uppgick under samma period till 49 miljoner ton koldioxidekvivalenter. 

Ingen av de här siffrorna är bra nog, men framför allt är utsläppen kopplade till vår konsumtion anmärkningsvärt höga. 

Höga utsläpp är ingen naturlag. Sverige har under en lång rad år minskat sina territoriella utsläpp, samtidigt som den ekonomiska utvecklingen varit god. En förklaring till det är effektiva styrmedel och tydligt ledarskap. En tidigt införd koldioxidskatt, den svenska klimatlagen, EU-lagstiftning inklusive EU ETS har alla bidragit till effektiviseringar inom industri och att utsläpp från uppvärmning av fastigheter har minskat. 

Flera av dessa styrmedel påverkar också utsläppen från konsumtion, men det finns betydligt mer som kan göras. Just nu monteras istället styrmedel ner eller uppmuntrar till ökade utsläpp. Några exempel:

• Regeringen föreslår sänkt skatt på bensin och diesel, något som leder till ökade utsläpp vilket nu också ses i statistiken. 

• Jobbreseavdraget i sin nuvarande form premierar resande med bil framför kollektivtrafik. 2022 röstades ett förslag med avståndsbaserat reseavdrag, neutralt med hänsyn till färdmedel, igenom i riksdagen, men det skrotades av den nya regeringen efter regeringsskiftet senare samma år.

• Flygskatten slopas, något som forskare pekade på skulle leda till ökade utsläpp. 

Under klimattoppmötet Cop29 deltar vi, tillsammans med politiker från såväl regeringskoalitionen som oppositionen, i ett seminarium som lyfter just konsumtionens miljöpåverkan. Under rubriken Towards sustainable consumption – the need for policies that work lyfter vi att det finns gott om styrmedel som kan påverka konsumtionen mot minskad miljöpåverkan. De behöver dock skruvas upp. Inte som idag, monteras ned. Vidare behöver olika styrmedel kombineras i paket för att dels bli mer effektiva och dels öka acceptansen för dem. 

De som orsakar störst miljöbelastning bör betala för sin påverkan.

Skatter på miljöskadliga alternativ kan kombineras med subventioner på bättre alternativ. Regleringar med information. De som drabbas mest och inte har rimliga alternativ på kort sikt bör kompenseras och de som orsakar störst miljöbelastning bör betala för sin påverkan. 

Det här är inga radikala förslag och de baseras på befintlig kunskap. Såväl forskning som miljörörelsen har länge pekat på vikten av styrmedel och konstruktiv politik. Styrmedel för en effektiv och rättvis klimatpolitik finns. Det är hög tid att börja använda dem.