Debatt: Skolpeng är bara början när skolan ska räddas

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss den 10 februari att ändra systemet för skolpengen. Som systemet fungerar nu får friskolor och kommunala skolor samma ersättning för varje elev som de anordnar utbildning för. Skillnaden för skolformerna är att en friskola i princip kan välja sina elever, och även stänga om elevunderlaget är för litet eller för kostsamt.

Det innebär till exempel att elever med adhd, dyslexi och autism inte alltid får det stöd de har rätt till och att elever med en fysisk funktionsvariation inte får rätt hjälpmedel.

En kommunal skola däremot har ansvar enligt skollagen för alla elever oavsett underlag, behov och kostnad (skolplaceringsansvar). Det leder i de flesta fall till större kostnader för utbildningen för den kommunala skolan än för friskolan. Detta trots den stora skillnaden i ansvar. Kontentan är att kommunala skolor kostar mer och att friskolor kostar mindre.

Det nya systemet innebär i korthet att när kommunen beräknar bidraget till fristående skolor ska ett avdrag göras för merkostnaden som kommunen har till följd av skolplaceringsansvaret.

Enkel logik säger att friskolorna får pengar över att spendera, på till exempel aktieutdelning till sina ägare. Eller varför inte till spekulation på börsen?

Detta är ett system som Fi länge har velat ändra på. Vi vill att våra skatte­pengar ska användas till utbildning och inte till spekulation på börs­en eller aktieutdelning. För tänk om aktien faller och pengarna tar slut? Eller att eleverna kräver utbildade lärare, elevhälsa, ett bemannat skolbibliotek, en skolmatsal, en tillräckligt stor skolgård och ve och fasa en vaktmästare. Sådant kostar pengar. Då stänger företaget några skolor och där står ett antal elever utan utbildning. Eller hur är det tänkt?

Vi vet idag att det har hänt många gånger, senast i Fisksätra i Nacka, ett område som polisen benämner som utsatt, där Viktor Rydbergsskolan hotar att stänga om de inte får högre ersättning av kommunen. Detta trots att skolan hör till en “icke vinstdrivande stiftelse”. Men som en av grundarna säger, skolan går inte att driva med en sund ekonomi. Hur går detta ihop, stiftelsen är ju icke vinstdrivande?

Att en icke vinstdrivande stiftelse kan starta en skola och sedan kräva mer bidrag av kommunen ger en tydlig bild av de tre största problemen med dagens system: vinster i skolan, det så kallade fria skolvalet och skolpengen.

En stiftelse kan tydligen ha samma intresse som ett aktiebolag med att anordna utbildning och det är pengar och inget annat.

Var är tanken med att utbildningen är till för individens kunskapsutveckling och för samhällets bästa?

Var är tanken att alla som vistas i Sverige får en likvärdig utbildning för kunna leva ett värdigt liv tillsammans med andra människor i ett samhälle byggt på demokratins grundpelare?

Den svenska skolan har ett kompensatoriskt uppdrag, ett ansvar att kompensera elevers sämre förutsättningar att nå målen för utbildningen. Skolverket konstaterar att det fått en allt större betydelse vilken skola eleven går i. Om eleven väljer en skola med vad Skolverket kallar ”gynnsam socioekonomisk sammansättning” får de högre betyg än om de går i en skola med mindre gynnsam socioekonomisk sammansättning. De som har sämre förutsättningar med sig hemifrån påverkas mest. Därför behöver vi stärka den kommunala skolan och motverka skolsegregationen för att öka likvärdigheten.

Tillbaka till regeringens förslag om minskad skolpeng till ­friskolor. Feministiskt initiativ tycker förslaget är ett bra första steg till en likvärdig skola men det finns mer att göra:

• Vinst i skolan: Avskaffa möjligheten att driva en friskola i aktie­bolagsform för att ta ut vinst.

• Friskolor: Friskolor som drivs som stiftelser ska följa ­skollagen och ha samma ansvar som ­kommunala skolor.

• Skolvalet: Begränsa möjligheten att ställa barn i kö till en eller flera skolor från ett års ålder.

Utöver det vill Feministiskt initiativ att det i varje skola serveras kostnadsfri frukost och lunch, att det ska finnas många vuxna utöver behöriga lärare som social­pedagoger, utbildad skolmats­personal och vaktmästare, ett bemannat skolbibliotek och en skolgård värd namnet med plats för rörelse, lek och avskildhet.

Fi vet att både lärare och elever i mångt och mycket är stolta över sina skolor, att lärare vill undervisa och lära ut allt de kan, samt att elever vill utvecklas och lära sig mer. För att det ska fortsätta vara så behöver mycket förändras och regeringens lagrådsremiss är ett steg i rätt riktning. Men det är bara Feministiskt initiativ som har den progressiva utbildningspolitiken som tar alla steg som krävs för förändringen till en likvärdig skola.