Debatt: Skolelever behöver inre motivation, inte piska

Vi måste skapa en skola som ger lust och motivation att lära, en skola där elever kan utveckla egna tankar, grunden för en levande demokrati och innovationer. En skola som rustar unga inför framtiden.

För att klara sig, få jobb och kunna påverka framtiden menar OECD med flera att särskilda förmågor måste in i skolan. Kunskap ska alltid vara i fokus, men förmågor som kreativitet, kritiskt tänkande, kommunikation och samarbete måste utvecklas parallellt. Flera konservativa skoldebattörer vill konstruera en konflikt mellan faktakunskaper å ena sidan, och analys, reflektion och diskussion å den andra. Men allt hänger ihop. Fakta utan förståelse skapar inte kompetenser hos människor, fakta utan reflektion riskerar att minska nyfikenhet och motivation för att lära sig mer och skaffa sig djupare kunskaper.

Motivationen är den viktigaste drivkraften för att anstränga sig att lära mer. Men vad är det som motiverar elever att lära sig fakta? Är det yttre belöningar eller bestraffningar i form av betyg och omdömen i ämnen och beteenden, som Alliansens företrädare ofta förespråkar? Är det elevens egen drivkraft och nyfikenhet att förstå och få ställa frågor om sin omvärld, och att utvecklas tillsammans med andra?

Motivationsforskning betonar att yttre belöningar och bestraffningar i huvudsak fungerar när det rör sig om okomplicerade arbetsuppgifter, av typen löpande band. Men för att motivera människor att prestera väl när det gäller mer sammansatta och svåra uppgifter, så fungerar yttre belöning eller bestraffning dåligt, till och med försämrande.

Att uppnå de kunskaper som är målet för varje årskurs i grundskolan är knappast en enkel och okomplicerad arbetsuppgift. Därför bör skolans metoder gynna elevernas inre motivation för lärande. Det behövs en variation av metoder för att fånga in den bredd av intressen och möjligheter som eleverna representerar. Inte ett ensidigt fokus på traditionell katederundervisning, som Alliansen förespråkar.

Det behövs ordentligt med tid för lärarna att bygga upp kunskap och förståelse hos eleverna. Inte en överdriven kontrollapparat med många nationella prov som Alliansen vill ha kvar, och som tar tid från reell kunskapsutveckling. Eller förbud mot att använda viss teknik, som mobiler. Det är sanslöst att Alliansen verkar tro att en skola som liknar den från 1940-talets Sverige är vad våra unga behöver.

För att undervisningen ska träffa rätt måste rektorer och lärare bedöma vad som fungerar bäst, utifrån ständigt nya rön från vetenskap och beprövad erfarenhet. Inte politiker. Politiken ska stärka skolpersonalen att utveckla kvalitet, inte undergräva deras status genom att detaljstyra dem. Undervisningen behöver hela tiden ges förutsättningar att förbättra sig själv. Lärarna behöver goda möjligheter och trygga sammanhang för att hela tiden pröva sin undervisning, utvärdera den, våga testa.

Vi vill ge skolan möjlighet att skapa en kunskapsbaserad skolkultur som ger eleverna möjlighet att utveckla sina faktakunskaper tillsammans med sina förmågor att analysera, resonera, ifrågasätta och diskutera. Skolan utbildar för arbetslivet. Men också för ett liv som medmänniska, medborgare och för en framtid.

Miljöpartiet har drivit igenom historiskt stora satsningar på skolan, totalt 800 miljoner kronor mer till skolan under mandatperioden. Det gör mig stolt och hoppfull om skolans framtid i Göteborg.